Bättre renoveringar

Enligt en enkät som Arbets- och näringsministeriet lät göra år 2015 kommer bostäder som byggdes under 1960–70-talen att renoveras för närmare tre miljarder euro under de närmsta åren. Bland de tillfrågade har cirka 70 procent planerat att förnya VVS eller annan husteknik. Andra renoveringsbehov som nämns är bl.a. renovering av fasad, yttertak, byte av fönster eller ytterdörrar och upprustning av innergårdar.

Projektchef Mauritz Knuts (t.h.) och Anders Ek från Antes Byggtjänst besöker ett renoveringsobjekt.

Förutom yrkesmän kräver det stora renoveringsarbetet även kompetens så att man i samband med renoveringen även kan korrigera och förebygga problem med inomhusluften samt förbättra byggnadernas energieffektivitet. För behovet svarar det gränsöverskridande Botnia-Atlanticaprogrammet Renoveringscentrum vars målsättning är att öka antalet kompetenta yrkesmän och skapa nya metoder för att producera och sprida information gällande renovering till olika målgrupper.

Kompetensutveckling som främsta målsättning

Enligt Mauritz Knuts, projektchef inom byggnadsbranschen vid Vasaregionens Utveckling Ab VASEK, är det spridningen av ny och korrekt information till hela renoveringskedjan som utgör den största bristen på kompetens gällande hållbar och energieffektiv renovering i Finland.

– I Finland har man länge och väl studerat byggnadsfysik men resultaten vill inte alltid nå ända fram. Ibland saknar renoveringsprojektens aktörer helt grundläggande information. Vi hoppas att vi genom projektet ska kunna omvandla de fina undersökningsresultaten till hjälpredskap för både yrkesmän och fastighetsägare. Vi hoppas även på förändrat tankesätt och att ärenden som gäller fastigheternas livslängd skulle prioriteras bättre.

I Norge har byggbranschens forskningsinstitut SINTEF Byggforsk presenterat byggbranschens forskningsresultat genom lättförståeliga texter ända sedan 1950-talet. Dessa utgör normer för branschen så den största bristen i kompetens verkar ligga hos husägarna och beställarna.

– Byggnadsunderhåll och kunskap om produkternas livslängd påverkas av ekonomi och otillräcklig kunskap om följder, säger Eigil Roaldset, som arbetar vid Högskolan i Narvik.

Roaldset konstaterar också att renoveringar i småhus ofta görs på estetiska grunder och att man inom branschen lagt märke till otillräcklig arkitektonisk kompetens.

Knuts anser att spridningen av ny och korrekt information till hela renoveringskedjan utgör den största bristen på kompetens gällande hållbar och energieffektiv renovering i Finland.

Thomas Olofsson, medlem i projektets styrgrupp och professor i energiteknik vid Umeå universitet, funderar i sin tur om eventuellt de personer som undervisar och forskar inom branschen har otillräcklig kompetens.

– Om det är så att vi är de som borde utveckla vår förmåga att ta till oss ny kunskap, säger han. – Det är också väldigt viktigt att hitta nya sätt att förmedla kunskapen.

Målet för den energitekniska forskningen vid Umeå universitet är energiteknik, optimering och minskning av energianvändning samt inomhusluft.

– Regionerna som deltar i det här arbetet har samma klimat, samma praxis gällande byggbranschen och många likheter. Därför är det bra och viktigt att vi arbetar tillsammans. 

Varför måste man renovera?

Orsaken till skador som kräver renovering kan t.ex. vara felaktiga byggnadsmetoder eller felaktig planering, bristfälligt underhåll, överbelastning eller helt fel användningsändamål. De kan även orsakas av bränder och vattenskador, varav den senare är vanligast men ändå det minst rapporterade fenomenet. Vattenskador orsakar allvarliga problem i inomhusluften och mögel om skadorna inte repareras med yrkeskompetens.

Bland de framtida renoveringsbehoven i samhället nämner Roaldset dessutom den snabba utvecklingen av passivhusen som sannolikt kommer att resultera i problem med inomhusluften.

– Problem kan även uppstå i hus vars energiegenskaper har förbättrats. Detta är något som man för närvarande undersöker i hela Europa och vi hoppas att kunna sammanställa all information under projektets gång, säger Roaldset.

Det är viktigt att förstå hur fukt fungerar i tillbyggnader och tilläggsisoleringar.

Användning av trä tillåtet

Både Vasa och Umeå växer kraftigt och i Umeå kretsar diskussionen kring förtätningen av stadskärnan. På befintliga byggnader vill man bygga nya våningar och på innergårdarna nya byggnader, på så sätt utgörs det största behovet för tillfället av att kombinera förtätningen och renoveringen.

– Detta kostar en hel del och vi söker som bäst efter lösningar, berättar Olofsson.

Det är även möjligt att använda trä som material vid renovering så länge som de strikta kraven uppfylls. Olofsson nämner Umeåföretaget Umehem AB som en av pionjärerna gällande användning av trämaterial inom kompletteringsbyggande.

– I Umeå centrum är det viktigt att förebygga bullerproblem: man måste påvisa att ljudnivån inne i huset inte blir för hög fastän trä används som material.

Fasadrenovering med tilläggsisolering, ett projekt där man kunnat använda nya produkter av trä.

Även i Finland är det enligt nuvarande bestämmelser möjligt att använda trä i kompletteringsbyggen. I enkäten som ANM lät göra utredde man även intresset för träbygge och 28 procent bland de som svarade sade sig vara intresserade av att använda trä vid renoverings- och våningsbyggen. Hur ser situationen ut i Vasaregionen?

– Detta har endast i viss utsträckning studerats i Vasa och det finns få befintliga exempel, men både företag inom byggbranschen och fastighetsägare förhåller sig positiva till möjligheten att använda trä, berättar Knuts. – Vasaregionen har även ovanligt många träelementfabriker och många skulle lämpa sig väldigt bra för produktion av de nya träbaserade lösningarna.

Möjligheter till nya innovationer

Ett av områdena som deltar i arbetet är Södra Österbotten, byggprodukternas landskap. Trots att endast kring fyra procent av Finlands befolkning bor på området är procentandelen för produktionen av byggprodukter mångfaldig. Forsknings- och utvecklingschefen för tekniska enheten vid yrkeshögskolan i Seinäjoki, Kati Katajisto, säger att renovering medför nya produktutvecklingsmöjligheter för företagen.

– Ett bra innovationsexempel är fönstertillverkaren Skaala från Kauhava som utvecklade ett fönster som sörjer för bostadens ventilation och värmeåtervinning. Det finns en grogrund för motsvarande innovationer.

I Renoveringscentrum-projektet dokumenteras förverkligade renoveringsobjekt som piloter i samarbete med Tammerfors tekniska universitet. Ett exempel på dessa renoveringar som dokumenteras för kommande generationer är renoveringen av Aalto-biblioteket i Seinäjoki som färdigställdes våren 2015.

Enligt Katajisto kommer man framöver att betona renoveringens roll i Finland oberoende ekonomisk situation.

– Man ska dock komma ihåg att det blir dyrare att försöka renovera till nyskick än att bygga nytt. Därför måste man fastställa vad som är rimligt vid varje enskilt fall och om det lönar sig att renovera.

Läs mera: Renoveringscentrum

[contact_member,name=Mauritz Knuts,id=22,details=Name-Designation-AdditionalInformation-Phone-MobilePhone-Email-MemberPhoto]