Styrelsegården i Vasa – ett modernt exempel på en hållbar renovering

I styrelsegården finns utöver stadens ledning också serviceområdena ekonomi och strategi, ägarstyrning, förvaltning och ärendehantering, personal, digitalisering och innovationer, kommunikation och samhällsrelationer samt sekreterarservicen. Också stadens registratur, centralarkiv och sysselsättningsservice finns i huset. Vidare håller stadsstyrelsen och fullmäktige sina sammanträden i styrelsegården.

Vacker stuckatur från en svunnen tid blandas med modern färgsättning i ljusa toner, akustikdämpande fotoväggar och sofistikerade mattor i imponerande längder. Den energisnåla belysningen tänds automatiskt och steglöst vartefter vi äntrar mötesrummen, och i de som används mindre ofta noterar vi direkt en lägre temperatur. Vasa styrelsegård är ett helt nytt hus efter den omfattande renoveringen under 2020-2022.

Jan Finne, direktör för ägarstyrning inom Vasa stad, möter oss i aulan.

– Vi kommer numera till en helt ny arbetsplats, en modern sådan, konstaterar han. Skillnaden är som natt och dag.

Det tidigare mörka, murriga huset, färgsatt med 1970-talets fäbless för brunt, gult och orange, hade senast renoverats grundligt på 1930-talet – det vill säga nästan 100 år sedan. Under 70- och 80-talet hade en del mellanväggar tillkommit, likaså färgsättningen, men avsaknaden av ventilation, dränering och värmereglering hade inte åtgärdats. Det var således hög tid.

– En omfattande renovering av huset hade funnits på listan i många år, men att satsa på offentliga byggnader måste alltid vägas mot nyttan av det. I det här fallet kan det däremot ses som en kulturhistorisk gärning att bevara en av stadens äldsta byggnader, en byggnad som dessutom är klassat som byggnadshistoriskt värdefull, konstaterar Finne.

Detta faktum styrde långt hela renoveringen, som skett som ett trepartssamarbete mellan Vasa stad, huvudentreprenören PEAB samt Museiverket och Österbottens Museum.

– Listan på vad vi fick åtgärda var betydligt kortare än listan över vad som måste bevaras, fortsätter Finne. Därför handlade renoveringen långt om att återställa huset och dess ursprungliga utseende. Endast senare tillbyggda väggar fick rivas och på så sätt har vi öppnat upp och fått större rum, vilket även öppnade även upp för en ny typ av kontorslandskap. Inte ett öppet sådant, utan ett aktivitetsbaserat kontor.

– Det betyder att ingen i personalen har ett eget arbetsrum eller en fast arbetsplats – inte ens stadsdirektören. Alla kan fritt sätta sig var de vill och vi har nu en betydligt högre användningsgrad av husets yta. I stället för tidigare 40–50 arbetsplatser finns det nu över 100 – de har alltså mer än fördubblats till antalet, fortsätter Finne.

Det historiskt skyddade huset var i dåligt skick och genomgick senaste grundrenovering på 1930-talet. – Renoveringen har långt handlat om att återställa huset, samtidigt som det modifierats till en modern arbetsplats, berättar Jan Finne, direktör för ägarstyrningen. Styrelsegården är numera inredd i ljusa, behagliga nyanser. Ljudnivån är låg tack vare heltäckande mattor och akustiktavlor på väggarna.

Det här är en lösning som ännu är relativt ovanlig inom den offentliga sektorn, men samtidigt gjordes även en omstrukturering av förvaltningsorganisationen, som tidigare bestod av fyra olika enheter.

– Endast två av dem var stationerade i styrelsegården före renoveringen, men eftersom den öppnade upp för dubbelt fler arbetsstationer, finns nu hela förvaltningen här under samma tak, vilket också haft en positiv inverkan på arbetsgemenskapen, menar Finne.

Självfallet har man beaktat behovet av tysta rum där man kan jobba i fred, liksom även av telefonrum och mötes- och projektrum.

– Vår evakuering från huset sammanföll med pandemin och under den förändrades mångas arbetssätt. Det har visat sig att husets nya utformning är väl lämpad för dagens behov, konstaterar Finne.

Eftersom dränering och ventilation saknades fanns tydliga fuktproblem och källaren, som användes som arkiv och förråd, var försedd med användningsförbud före renoveringen. Renoveringens omfattning var på den nivån att man under processens gång hade grävmaskin i arbete i källaren. Numera finns bland annat tysta arbetsrum i källarplan.

Personalen hade delvis själv möjlighet att delta i planeringsarbetet, som hela vägen genomsyrats av hållbarhetstänk och strävan efter energieffektivitet. Nya, energieffektiva fönster beställdes enligt ursprunglig modell. All belysning, ventilation och temperaturreglering är automatiserad och så mycket som möjligt har återanvänts – något som gläder Hanna Malkamäki, projektchef inom hållbar utveckling och cirkulär ekonomi på VASEK.

– Här finns många fina exempel på just cirkulär ekonomi, konstaterar hon.

Alla ursprungliga dubbeldörrar liksom väggpanel och lister har restaurerats på plats och ställe i den verkstad som PEAB upprättade i huset för detta ändamål, och en stor del av möblerna har återanvänts – bland annat i styrelsesalen och fullmäktigesalen, där ordförandepodiet från 1930-talet ännu står. Det mest innovativa med renoveringen och den ”nya” styrelsegården, är enligt Finne konceptet i sig.

– Det faktum att ett byggnadshistoriskt hus kan modifieras till att uppfylla alla moderna krav och samtidigt vara ljus, öppen och trivsam, är ganska fantastiskt.

I styrelsegården finns både mötesrum, projektrum och rum lämpade för workshops utöver de enskilda, fria arbetsplatserna. Inte ens stadsdirektören har längre ett eget arbetsrum. Husets ursprungliga själ har bevarats, samtidigt som det numera är ett modernt, friskt och energieffektivt hus där såväl historik som hållbarhet beaktats noggrant vid varje val.

•  Läs även: Nya sjukhusbyggnaden – innovativt och hållbart resultat av alliansbygget
• Läs även: Teknikhuset visar nya möjligheter för byggbranschen
• Läs även: Miljövänligt, energieffektivt och förmånligt - WasaGroup byggde koldioxidneutrala GreenStar Hotel i Vasa

Byggbranschen står inför en enorm utmaning med den gröna och hållbara omställningen som nu kommer att krävas inom alla branscher. För att stöda processen hos aktörerna inom byggnadsbranschen, genomför VASEK utvecklingsprojektet ”Byggnadsbranschens hållbara framtid i Vasaregionen” under tiden 1.1.2022-30.6.2023.

Projektets mål är att höja nivån av vetskap och kunskap samt motivation och kompetens hos branschens alla aktörer för att på sikt nå målet att vara koldioxidneutrala. Projektet riktar sig till företag inom byggnadsbranschen, kommuner samt utbildningsinstitut med program i branschen.

Text och bilder: Anna Sand /bySand