Renoveringsbyggandet ökar i jämn takt

Sedan 2013 har renoveringsbyggandets andel av det totala byggandet varit större än andelen nybyggande. Det var förväntat, eftersom mängden renoveringsbyggande sedan 1990-talets lågkonjunktur har ökat i jämn takt med ett par procent om året, medan övrigt byggande har varit mycket konjunkturkänsligare.

En betydande del av byggkonsultföretaget Contria Ab:s arbeten hänför sig till renoveringsbyggande. Vasaföretaget Contria har aktivt deltagit i utbildningar som behandlar exempelvis energieffektivt byggande och utmaningarna i samband med lågenergi- och passivhus, som ordnats av VASEKs projekt ”Hållbart byggande och energieffektivitet i Vasaregionen”. Dessutom är Contria och VASEK med i det nordiska projektet "Nordic Built", inom vilket man arbetar för att skapa ett koncept för energieffektivt renoveringsbyggande som lämpar sig för det nordiska klimatet.

Contria, som är specialiserat på byggnadsplanering, projektledning och kostnadsberäkning samt övervakning, har verkat i olika roller i betydande byggnadssaneringsobjekt, men arbetar även med nybyggnation. I många objekt kombineras byggandet av nytt med renovering av gammalt, som till exempel i Folkhälsans hus som färdigställs i Vasa centrum.

Folkhälsans tomt på Rådhusgatan är ett utmärkt exempel på ett projekt där renoverings- och nybyggnad förenas. Joel Johansson har arbetat som byggherrekonsult i Folkhälsan-projektet.

På Folkhälsans tomt på Rådhusgatan har man, förutom att bygga nytt, även renoverat ett över 100 år gammalt, vackert trähus. Det monterades ner till stockstommen, varefter väggar, golv och mellanbotten försågs med ny isolering. Fönstren, som hade förnyats i ett tidigare skede, var i så gott skick att de kunde bevaras. Byggnaden sanerades för att användas som kontorslokaler och fick maskinell ventilation.
– I det här projektet verkade Contria som projektledare. Därtill utarbetade vi kostnads- och byggnadsplaneringen för objektet, berättar byggherreingenjör Joel Johansson.

Systematisk sanering

I renoveringsbyggande är det viktigt att göra en konditionsgranskning av objektet som ska renoveras samt utreda och undersöka riskkonstruktionerna. På så vis utarbetar vi en renoveringsplan och kan beräkna kostnaderna för renoveringen.
– En långsiktig underhållsplan kan även göras för en ung byggnad. Då känner man till hurdana åtgärder och kostnader för underhållet av fastigheten som kommer framöver, säger affärsområdeschef Tuija Hiltunen.

Planeringschef Elisabeth Nygrén arbetar mycket med konditionsbedömningar, konditionsgranskningar och långsiktiga underhållsplaner samt med konstruktionsplaneringar för renoveringar. Hon ser även många renoveringsförsök som har gått snett. Eftersom en ägarbostad ofta är en persons största egendom, ger Nygrén rådet att överlåta renoveringsplaner och reparationsberäkningar till yrkesmänniskor.

Affärsområdeschef Tuija Hiltunen vid Folkhälsans hus.

Energieffektivitet under luppen

De senaste åren har energieffektivitet fått stor uppmärksamhet i diskussioner om byggande. Enligt den förordning som miljöministeriet utfärdade senaste sommar måste man vid reparation av fastigheter även förbättra energieffektiviteten.
Enligt Hiltunen och Nygrén strävar man i allmänhet alltid efter att planera renoveringsobjekten så att de också blir mera energieffektiva. Det lyckas emellertid inte alltid utan att göra konstruktionsändringar.

– När man renoverar en gammal byggnad måste man se till att renoveringen inte medför skada för byggnaden. Till exempel byggnadens tilläggsisolering får inte göras så att daggpunkten förflyttas in i konstruktionerna och förstör dem, varnar Nygrén.
Hon önskar att energibestämmelserna inte skulle stramas åt för mycket förrän man klarar av att lösa de utmaningar de medför för renoveringsbyggandet.

– Det är inte alltid möjligt att renovera gammalt så att det blir som nytt. En allmän tumregel är att om renoveringen kommer att kosta över 70 procent av priset för en ny byggnad, bör man överväga om det överhuvudtaget lönar sig att renovera, påminner Hiltunen.

Vid saneringen av Vasa yrkeshögskolas lokaler har Contria ansvarat för konstruktionsplaneringen och planeringsskedets kostnadsberäkningar.

Yrkesmänniskor aktivare

Ägarförhållandena tycks inverka på hur man ställer sig till renovering av höghus och andra stora byggnader. Professionella fastighetsägare är aktivare i fråga om att bedöma renoveringsbehoven i sina fastigheter och göra upp långsiktiga planer för renoveringen av fastigheterna. Däremot planeras renoveringar sällan lika systematiskt i vanliga bostadsaktiebolag. Det här framgår även av Contrias klientel, eftersom majoriteten av offertförfrågningar om renoveringsbyggande kommer från professionella fastighetsägare.

– Undantag förekommer naturligtvis. Jag bor själv i ett husbolag, där man i åratal har uppgjort långsiktiga åtgärdsprogram och även följt dem, så att huset är i gott skick och det knappt finns någon reparationsskuld, konstaterar Nygrén.

För småhus gäller att det är på ägarens ansvar att kontrollera och förbättra husets skick. Också här lönar det sig att följa med husets skick och göra upp en långsiktig renoverings- och uppdateringsplan. På så vis fördelas renoveringssatsningarna på en längre tidsperiod och fastighetens värde bevaras.

Reparationsunderstöd

Kommunerna beviljar reparations- och energiunderstöd för renoveringsarbeten på bostadsbyggnader och bidrag för konditionsgranskning av byggnader med fuktskador. De här understöden är i allmänhet inkomstrelaterade och deras storlek är beroende av de anslag som staten beviljar.
– Den senaste tiden har understöden i Vasa på grund av statens anslag främst koncentrerats till renovering av åldringars bostäder, berättar Vasa stads reparationsrådgivare Jouko Seppänen.
Ifjol beviljades i Vasa stad 23 reparationsunderstöd för reparationer av åldringars och veteraners bostäder, ett understöd för konditionsgranskning och åtta energiunderstöd till småhus.

 
Text: Johanna Haveri
Bilder: Contria och Johanna Haveri
Översättning: Eva Klemets