På väg mot totalenergigranskning

I sommar får byggare större valfrihet när byggnadsbestämmelserna övergår till totalenergigranskning. Ännu i det här skedet förpliktigas byggaren inte att använda förnybara energiformer men man börjar med normer styra val av byggnadens energikälla. Styrningen sker med hjälp av energiformernas koefficienter, som baserar sig på primärenergikoefficient som beskriver användningen av naturresurser.

För nybyggen beräknas ett E-tal och i beräkningen beaktas energiformens koefficient som definierats i de angivna koefficienterna för energiformerna. Energieffektivitetstalet berättar hur mycket energi som konsumeras totalt och enheten är kWh/m2. Ju mindre E-talet är, desto mer energieffektiv är byggnaden. I normerna finns en övre gräns definierat för E-talet och den beror på bostadens storlek. Inget bygglov beviljas om minimikraven inte uppfylls.

Förebyggande kvalitetsstyrning i Vasa

Normdjungeln förbryllar säkert småhusbyggare. Det blir allt svårare att klara av byggandet utan hjälp av en yrkesmänniska. Vasa stads byggnadstillsyn har sträckt handen till småhusbyggarna: de erbjuder skolning till nya tomtägare och medverkande yrkesmänniskor så att de kan kräva och bygga hus av tekniskt hög kvalitet. Metoden har tidigare tillämpats i Uleåborg och förhoppningsvis blir den en bestående tjänst också vid Vasa byggnadstillsyn och kommer också att sprida till andra kommuner. Det här ska absolut införas i Vasaregionens klimat- och energistrategi.

Framtidens energimix

Sol-, vind-, vatten-, tidvatten- och bioenergier samt jordvärme är former av förnybar energi. Alla dessa förutom tidvattenenergi kan utnyttjas i Finland. De nya bestämmelserna räknar även fjärrvärme som en av de miljövänliga energiformerna med motiveringen att i fjärrvärmeproduktionen utnyttjas överskottsvärme som fås från elproduktionen och som annars skulle gå till spillo. Därför känns det märkligt att man vill ha jordvärme, som förbrukar el, till områden dit man kan få fjärrvärme.

– Fjärrvärme är mycket konkurrenskraftigt, om man vid jämförelse med jordvärme räknar med även servicekostnaderna, säger Vasa Elektriskas vd Hannu Linna.

Linna säger att en beaktansvärd energiresurs i framtiden är solenergin. Från solen fås energi under 9 månader varje år. Redan nu är solvärme ett ekonomiskt lönsamt alternativ. Trots att solvärme inte för tillfället verkar vara konkurrenskraftig, ska vi komma ihåg att man satsar hårt på teknikutveckling.

För ett par år sedan räknade Jyrki Luukkanen från Institutet för framtidsforskning på ett seminarium ordnat av Vasaregionens Utveckling Ab VASEK att strålning från solen som kommer till en stad i storlek med Tammerfors skulle täcka hela Finlands energiförbrukning om man bara kunde ta den till vara. Och råmaterialet tar inte genast slut: solen ger energi för de nästa 5 miljarder åren.

Solen skiner ändå inte hela tiden och det blåser inte heller alltid så vid sidan av dessa energiformer måste det finnas energiproduktion som lätt kan ökas och minskas efter hur mycket förnybar energi finns att tillgå.

– Det lönar sig inte att alltför mycket skynda på nedläggningen av reglerkraften som använder stenkol, utan de gamla kraftverken borde ges möjlighet att fungera till slutet av sin livscykel, grunnar Linna.
– Dieselkraftverk med biobränsle kunde i framtiden vara ett bra alternativ som reglerkraft.

Solen ska beaktas i planläggningen

I alla byggnader som förbrukar energi borde det finnas möjlighet att installera ett solenergisystem också i efterhand. Den miljö som byggs idag används även efter 50–100 år. Därför ska man redan nu, för att maximera solenergins nytta, beakta följande i planeringen: byggnaderna ska placeras på tomter och tomterna planläggas så att solenergin kan tas till vara så effektivt som möjligt.

   Text: Tuulia Taanila, VASEK

Koefficienter beskriver användningen av naturresurser:

Energiformens påverkan i alla Nordiska länder har beaktats i bestämmelserna
Byggnadens totalenergi kan inte jämföras genom direkt jämförelse av koefficienter
(Källa: Miljöministeriet)

Energi från solen

Energin som frigörs i termonukleär reaktion ger solen en helhetseffekt på 3,8 x 1023 kW. Av denna kommer 1,7 x 1014 kW till jordklotet - det är ca 20 000 gånger den effekt som industrin och uppvärmningen använder upp i hela jorden i dag.

Solstrålning i Finland

I Södra Finland är solstrålningens effekt i horisontalplan ca 1000 kWh/m2 och i Mellersta Finland ca 900 kWh/m2 på årsnivå.

Läs mera på http://www.solportalen.fi/, http://www.aurinkoteknillinenyhdistys.fi/ (på finska),  http://www.aurinkoenergiaa.fi/ (på finska) och http://www.miljo.fi