Energieffektivitet och inomhusluft teman på Energy & Buildings-seminariet

Anders Adlercreutz

Som avslutning på årets energivecka fördjupade publiken sig i byggandet och mer specifikt var teman i år energieffektivitet och de ”bekvämlighetsfördelar” som inomhusluft av hög kvalitet medför. Seminariet ordnades traditionsenligt som en del av EnergyWeek och dessutom som en del av projektet Renoveringscenter.

Riksdagsledamoten och arkitekten Anders Adlercreutz har satt sig in i fungerande och friska byggnader. I sitt inlägg fokuserade han på om man kan bygga både energieffektivt och hållbart. Adlercreutz redogjorde för hur byggnaderna i Finland har förändrats sedan 1950-talet och hur de i dag har en komplex konstruktion och är ofta beroende av maskiner, exempelvis av maskinell luftkonditionering. Efter krigen och under frontmannahusperioden på 1950-talet var konstruktionerna ännu enkla och byggmaterialen giftfria, förnybara och mycket lite processerade, som till exempel stockar.

Richard Fitton

Richard Fitton från Salford University i Manchester presenterade hur hans forskningsgrupp har studerat ett hus in i ett laboratorium och forskat i om energieffektiviten verkligen kan mätas noga. I Storbritannien är fönstren och dörrarna i byggnaderna allmänt kända för att vara på en annan nivå än i Norden, och många av husen är massivkonstruktioner, exempelvis av sten. Fittons grupp studerade hur energieffektiviteten påverkas av att man byter ut uppvärmningssystemet, dörrarna och fönstren samt av att man isolerar ytterpanelen och golvet. Efter varje genomförd förändring gjordes noggranna mätningar i huset. Uppvärmningskostnaderna sjönk betydligt och boendekomforten påverkades stort av att efter att bland annat golvet isolerades, minskade temperaturskillnaden mellan fötterna och huvudhöjden från 5,5°C till 1,5°C.

I eftermiddagens seminariedel presenterade Rajnish Kaur Calay från Norges Arktiska Universitet intressanta energirenoveringscase från Narvik. Han påminde om att gamla byggnader har olika värden för det omgivande samhället. De hör till en viss plats och renovering av dem har betydelse för både miljön och för miljövärden.

Bin Yang, forskarassistent vid Umeå universitet berättade hur energieffektiviteten och luftkonditioneringen påverkar hur de boende i och användarna av byggnader upplever temperaturen. Det är ofta luftkonditioneringen som får oren luft att cirkulera i rummen och Yang rekommenderade att använda personlig luftkonditionering speciellt på arbetsplatser.

Ulla Haverinen-Shaugnessy presenterade projektet INSULAtE som gick ut på att man studerade hur isoleringar som installerats i efterhand och andra åtgärder som förbättrade energieffektiviteten påverkade de boendes hälsa och nöjdhet med boendet. Att energiförbrukningen minskade var självklart men en tredje parts bedömning på hälsoeffekterna fanns inte ännu. Haverinen-Shaugnessy underströk emellertid vikten av de effekter som de boende själv har rapporterat, och hon ansåg att resultaten är positiva: det fanns färre mikrober i byggnadernas inomhusluft samtidigt som andningsbesvär och infektioner minskade hos dem som bodde i de i studerade objekten.

[contact_member,name=Mauritz Knuts,id=22,details=Name]