Byggbranschen hänger inte med i EU:s direktiv om energieffektivitet

Den 14.10 ordnade VASEK, via projektet Hållbart byggande, en skolningsdag där temat var lågenergi- och passivhuskonstruktioner och deras utmaningar. Skolningsdagen riktade sig till de som jobbar inom byggbranschen i Vasaregionen. Som dagens föreläsare fungerade Juha Vinha, professor i byggnadsteknik på Tammerfors tekniska universitet.

Vinha är orolig över utvecklingen som skett inom byggnadsbranschen. Enligt honom gör EU och staten nya direktiv ienergieffektivitetens namn, innan vi har erfarenhet över hur direktiven påverkar själva byggandet.
- Då direktiven gäller sådant som vi inte har mycket erfarenhet av växer risken för att vi bygger fel. Att det byggs fel är inget nytt fenomen, för det finns alltid de som går där ribban är lägst. Förr hade vi ändå mer information om fungerade lösningar innan direktiven skärptes ytterligare, konstaterar Vinha.

Byggbranschen som en helhet klarar inte av att följa de nya snabbt förändrade direktiven.
- Ett bra exempel på detta är då bestämmelserna gällande värmeisolering skärptes med 30 % år 2010. Bestämmelserna steg i kraft, även om en forskning hur de nya bestämmelserna skulle påverka konstruktionerna bara hade börjat. Inte ens forskningen hänger med i svängarna.

Juha Vinha, professor i byggnadsfysik, undrar varför dagens hus inte ses som helheter. Varför försöker vi endast optimera en bråkdel, det vill säga husens energiförbrukning?

Det största problemet enligt Vinha är att byggnaderna inte längre ses som helheter. Direktiven försöker optimera endast en bråkdel, det vill säga byggnadernas energieffektivitet. Det installeras husteknik i byggnaderna, vars uppgift är att styra byggnadernas energiförbrukning. Detta är kanske inte så kostnadseffektivt i längden, då tekniken måste servas och upprätthållas. I värsta fall är hustekniken så komplicerad att husets invånare inte kan använda den. Då är huset inte ens energieffektivt längre.

Allt hopp har inte runnit ut i sanden. Enligt Vinha kan läget fås under kontroll genom att forska hur de olika direktiven kan tas i hänsyn i byggnadernas arkitektur, konstruktioner, tekniska system och i själva byggprocessen. Nu måste branschen vara beredd på ett nytt sätt att bygga hus som blir helheter.

Dagens utmaningar är värmeisolering och klimatförändring

Vi behöver mycket information om hur tilläggsisolerandet och klimatförändringen påverkar konstruktionerna inom nybygge, men speciellt vid renoveringar.
- Då värmeisoleringens tjocklek ökar i de energieffektiva husen, blir de yttre delarna av konstruktionerna kallare. Mögeltillväxtens omständigheter blir gynnsammare, då värmen som tidigare lekte ut ur husen inte längre torkar konstruktionerna. Detta betyder att allt mindre skador i konstruktionerna kan leda till problem. Därför bör byggandet vara av hög kvalitet, understryker Vinha.

Han är medveten om att byggtakten är hård, och därför hinner eller vill inte många byggare utbilda sig enligt de nya direktiven. Vi kan hämta värdefull information från Sverige, där byggbranschen hunnit längre än i Finland.
- Sveriges energieffektiva byggnader har redan sådana problem i praktiken, som vi bara har kunnat misstänka inom forskningen i Finland. Just när vi börjar lära oss av tidigare problem skärps direktiven ytterligare. Nu är önskemålet nära nollenergihus. Vi skulle också behöva forskningsmaterial från dessa innan vi börjar bygga dem, beklagar Vinha. 

Salen är fullsatt då Juha Vinha berättar om forskningsresultaten som Tammerfors tekniska universitet fått fram om energieffektiva husen konstruktioner.

Dessutom blir vårt klimat varmare på grund av klimatförändringen. Vinha gissar att Finlands södra delar har liknande väderförhållanden om 20–30 år som Södra Sverige har idag.
- Därför kan vi inte heller säga att vi ska fortsätta bygga så som vi gjort förr. Vid minusgrader växer inget mögel på husens yttre väggar. De perioder då vi har minusgrader har förkortats, vilket i sin tur har lett till att de fuktiga perioderna blivit längre. De skador som fukten orsakar kommer fram snabbare än tidigare. Detta gäller speciellt byggnader av trä.

Salen är fullsatt och då det är dags för lunchpaus blir diskussionen livlig. Husplanerare Elisa Perälä från Heikius Hus tycker att utbildningen är intressant.
- Denna utbildning är verkligen nödvändig. Hittills har vi gått igenom mycket praktiska saker. Jag väntar speciellt på eftermiddagen, för då går vi igenom konkret hur den allt tjockare värmeisoleringen och klimatet påverkar huskonstruktionerna, berättar Perälä.