Snabbare tågresa mellan Vasa och Seinäjoki under planering

Kvickare och bekvämare tågresa, samt ett mer koncentrerat pendlingsområde mellan Vasa och Seinäjoki. Ett nyligen påbörjat projekt siktar på att få till stånd dessa förbättringar mellan städernas järnvägstrafik. Under de senaste åren har även Finlands järnvägsnät förbättrats till exempel längs sträckorna Seinäjoki–Helsingfors och Seinäjoki–Uleåborg. Det att vasaborna inte kan njuta fullt ut av det nationella järnvägsnätets upprustning påskyndar behovet att utveckla Vasas egen järnväg.
- Vårt mål är att de som reser från Vasa till Seinäjoki skulle vara framme 5–15 minuter snabbare. I framtiden kunde resenärerna också vara framme i Helsingfors på endast tre timmar, berättar Tero Voldi som är trafiksakkunnig på Österbottens förbund.

Idag tar Pendolino-tåget resenärer från Vasa till Seinäjoki på cirka 50 minuter och till huvudstaden på 3,5 timmar. Ombord på ett vanligt expresståg tar resan till Helsingfors 4,5 timmar och till Seinäjoki en timme.
- Elektrifieringen av tågbanan mellan Vasa och Seinäjoki har redan gjort resan till Helsingfors snabbare, då utrustnings- eller tågbytet på Seinäjoki station fallit bort. I bästa fall får passagerarna sitta hela färden i samma tåg, förklarar Voldi.

Tero Voldi, som jobbar som trafiksakkunnig på Österbottens förbund, vill göra tågresorna mellan Vasa och Seinäjoki snabbare.

Tågbanans elektrifiering räcker ändå inte. Tåget kan inte köra snabbare längs banan än tidigare, eftersom rälsetappen mellan Vasa och Seinäjoki kräver förbättringar på flera ställen.

Ny mötesplats och avlägsnade plankorsningar

En titt på VR:s tidtabell avslöjar dagens brister. De som kommer från Seinäjoki till Vasa för att jobba hinner inte till jobbet förrän klockan nio på morgonen. Enligt Voldi kunde detta problem åtgärdas genom att bygga en ny mötesplats för tågen eller en ny perrong till någon av mellanstationerna, så att ett tåg från båda städerna kunde starta samtidigt.
- Då tågen från de olika riktningarna möts, sker det nu vid sådana stationer där det finns två rälsar men endast en perrong. Därför måste båda tågen använda sig av samma perrong och det ena tåget måste vänta. Om stationen hade två perronger kunde tågen mötas på stationen och ta nya passagerare ombord samtidigt.

Alla de plankorsningar som finns mellan Vasa-Seinäjoki är en annan orsak till varför tåget måste sakta ner. På den 74 kilometer långa rälsetappen finns nästan 70 plankorsningar.
- Plankorsningarna kunde buntas samman på flera ställen, så att vi kunde avlägsna största delen av plankorsningarna helt. Istället för de avlägsnade plankorsningarna kunde vägar byggas, som skulle löpa parallellt med tågbanan och leda till de kvarblivna plankorsningarna. På det här sättet skulle alla traktorer från ett större åkerområde korsa tågbanan på samma plats, menar Voldi.

Om plankorsningarna försvann helt mellan några tågstationer, kunde tåget öka farten avsevärt på dessa sträckor. Det vore också möjligt att bygga viadukt över eller tunnel under tågbanan där nuvarande plankorsningar finns. Detta är ändå ett klart dyrare alternativ än sammanbuntningen av plankorsningarna.

Passagerarna prioriteras

Voldi påminner att det inte är tänkt att planerna på att försnabba tågtrafiken mellan Vasa-Seinäjoki ska försvåra de mindre stationernas situation. Det ska fortfarande vara möjligt att stiga ombord på tågen även från de mindre stationerna. Enligt Voldi stiger majoriteten av de tågresenärer som åker mellan Vasa-Seinäjoki ombord på tåget i Vasa eller i Seinäjoki.

Voldi anser att passagerare borde enkelt kunna förflytta sig 
från Vasas tåg till flyg. (Bildens tågbana löper längs Vasa
strand och används endast för att transportera frakt.)

- Då vi förbättrat tågbanan behöver största delen av passagerarna inte längre vänta på de som stiger ombord på de mindre stationerna. Små passagerarmängder kunde också transporteras med rälsbussar, som skulle åka lite oftare. Så görs exempelvis i Helsingfors och Tammerfors. Själva tågresandet blir också snabbare och bekvämare utan de bromsningar och accelereringar som tåget nu måste göra på grund av banans skavanker.
En sådan här skavank är exempelvis Pappilanmäki -bron i Gamla Vasa, som är i dåligt skick. Där måste tåget sakta ner till 30 km/h, då tåget annars kör en medelfart på 80 km/h.

En satsning på den välfungerande tågtrafiken mellan Vasa och Seinäjoki lönar sig också av andra orsaker. Voldi påminner att bilvägarnas nyasfaltering är dyrt, så allt fler resenärer kunde välja tåg fram om bil om tåget skulle vara snabbare.
- Vasa är en speciellt väl planerad stad med tanke på att vår järnväg går nära flygfältet. Tiden att utnyttja detta är kommen, genom att bygga en hållplats för tåget intill flygfältet, konstaterar Voldi.
På detta sätt kunde också flygresenärer använda sig av regionens välfungerande tågtrafik.