Riksdagens kommunikationsutskott bekantade sig med Vasaregionen

Riksdagens kommunikationsutskott besökte Vasa den 15–16.9. Under besöket bekantade sig gruppen med bland annat hamnbolaget Kvarken Ports, Kvarkentrafiken, transportbolaget Williamsson, det biogasproducerande avfallsbolaget Stormossen samt Wärtsiläs och VEO:s verksamhet inom sjöfarts- och energimarknaden. På torsdag eftermiddag deltog gästerna i ett intressent evenemang där man mer ingående berättade för gästerna om Vasaregionen, Österbottens landskap och förutsättningarna för att vi ska lyckas här.

En stadsregion under utveckling

Vasas stadsdirektör Tomas Häyry inledde dagens evenemang med att berätta om hur Vasaregionen utgör en viktig del av en större funktionell helhet som även omfattar regionerna kring Umeå, Karleby-Jakobstad och Seinäjoki. Dessa stadsregioner som befinner sig under utveckling har sammanlagt över 500 000 invånare, 200 000 arbetsplatser och 55 000 högskolestuderande.

Häyry gav lyssnarna en introduktion till Finlands energihuvudstad där närmare en fjärdedel av arbetstagarna inom energiteknologibranschen i Finland arbetar trots att endast 2 procent av landets befolkning bor i staden. Med hjälp av tillväxtavtalet som undertecknades i somras och som fokuserar på energiteknologibranschen strävar man efter, inte bara för Vasaregionen utan även för hela Finland, att förbättra utvecklings- och tillväxtmöjligheterna för företagen i branschen.

Direktören för tekniska sektorn i Vasa, Markku Järvelä, berättade i sitt eget anförande om Vasa stads energi- och klimatprogram samt om Vasas ambitiösa strävan efter att med sin egen verksamhet bli en koldioxidneutral stad vid utgången av år 2035. Genom att ta i bruk gasdrivna bussar i stadstrafiken och genom att ordna tankställen för gasdrivna fordon tror staden att de framgår som exempel även för den privata trafiken.

Vasas arbetsplatssufficiens är över 126 procent. Detta innebär att en stor del av trafikutsläppen härstammar från trafik som kommer in till Vasa i och med arbetsresor. Enligt Järvelä skulle det vara av yttersta vikt att organisera spårtrafiken så att även arbetsresenärerna skulle kunna utnyttja den.

Internationellt aktörslandskap

Landskapsdirektör Olav Jern gav gästerna information om Österbottens landskap. Österbotten som består av 15 kommuner är Finlands mest industrialiserade landskap med landets högsta förädlingsvärde och en väldigt specialiserad primärproduktion. Det utvecklande landskapet har en positiv befolkningsökning, mångsidig näringslivsstruktur, stark sysselsättning och dess mångkulturella befolkning utgörs redan nu av många olika nationaliteter. Viljan att göra, nätverkande och samarbete har alltid varit viktiga förutsättningar för utvecklingen av Österbotten.

Det framgick av Häyrys och Jerns presentationer att Vasaregionen och Österbotten klarar sig utmärkt i olika jämförelser. Det är mycket tack vare näringslivet och högskolorna – i Vasa är ju var femte person du möter studerande. Enligt Häyry är en av stadens mest centrala uppgifter att hålla alla vägar öppna eftersom fungerande trafiklösningar är livsviktiga för både näringslivet och högskolorna. Även Jern betonade betydelsen av fungerande trafik- och kommunikationslösningar i hela landskapet.

Samarbete över gränserna

VASEKs logistikexpert Anna Måtts-Fransén berättade i sin egen presentation om utvecklingen av E12-leden tillsammans med Västerbotten i Sverige och Helgeland i Norge. Betydelsen av trafikleden som löper från den norska kusten till Österbotten som en del av ett större vägnät växer hela tiden. De djupa hamnarnas roll i Nord-Norge betonas då fartygen blir större och då Nordostpassagen öppnas för trafik året runt är avståndet kort till den asiatiska marknaden. Den snabbaste rutten från dessa hamnar till exempelvis Rysslands färgstarka område kring St Petersburg går via Västerbotten, Kvarken och Österbotten.

Trafiksamarbetet över gränserna har fortgått länge redan i området. I det pågående Botnia Atlantica-finansierade E12 Atlantica Transport-projektet görs en systemanalys, gemensamma visioner och målsättningar för trafikstrategin konkretiseras och förslag på hållbara strukturer för samarbete oberoende av projekten ges. En fungerande transportkorridor ökar regionens konkurrenskraft och dragningskraft och hjälper utvecklingen av näringslivet.

Som avslutning på dagen gav Sture Udd från UPC exempel på hur man med hjälp av digitaliseringen kan utveckla logistiken. Ett bra exempel på detta är Transport Management System som testas på E12-ledens varutransporter. Målsättningen med pilotprojektet som använder sig av mobiltelefon och optiska koder är att för alla parter inom varutransporten skapa ett öppet system som tillhandahåller uppdaterad information om transporterna.

På kommunikationsutskottet var man väldigt nöjda med besöksprogrammet som Riitta Björkenheim från VASEK satt ihop och utskottet återvände till Helsingfors med mycket information om Vasaregionens styrkor och trafikbehov.

– Här får man verkligen saker och ting gjorda och man betonar vikten av samarbete, sa utskottets ordförande Ari Jalonen. – Ett fint konkret exempel på detta är att Kvarken och de nationella gränserna inte utgör något hinder för att samma hamnbolag skulle kunna administreras av hamnarna i både Vasa och Umeå.

[contact_member,name=Riitta Björkenheim,id=11,details=Name]

[contact_member,name=Anna Måtts-Fransén,id=16,details=Name]

Text: Johanna Haveri
Bilder: Petteri Nyman, Vaasan kaupunki, Johanna Haveri och VASEK