Feltolerans och enkelhet värdesätts vid renovering

Ett expertseminarium för renovering #renovatingmodern ordnades i Seinäjoki den 26.5.2016. Förutom från Seinäjoki och Vasa hade även experter från Uleåborg, Helsingfors och Tammerfors samt från Sverige och Norge bjudits in via Renoveringscentrum-projektet och experterna samlades nu i huvudbiblioteket för att diskutera frågan hur man förenar god inomhusluft, arkitektoniska värden och energieffektivitet.

Hur identifierar man kulturarvets värde? När är en kulturhistoriskt värdefull byggnad i behov av renovering? Alvar Aalto-stiftelsens direktör Tommi Lindh deltar i arbetet med att skapa en europeisk standard för att skydda historiskt värdefulla byggnader. I sin presentation vid öppningen av seminariet betonade han att standarden är till för beslutsfattningen. Dess mål är att uppnå bästa möjliga energieffektivitet samtidigt som man bevarar betydelsen av kulturarvet.

Renoveringsseminariet lockade ett stort antal experter till huvudbiblioteket i Seinäjoki.

Förutom den stora mängden arbete med termerna har även samarbetet mellan olika språk- och kulturgrupper varit en utmaning i det omfattande arbetet med standarden. Bara begränsningen av området som standarden omfattar var svår att göra och processbeskrivningen var inte heller så enkel enligt Lindh. Lindh lyfte fram insamlingen av användarerfarenhet: ju större kunskap man har om hur byggnaden använts desto större är möjligheterna att man lyckas med renoveringen.

Isoleringen alltid på utsidan av ytterväggen

Enligt Juha Vinha, professor i byggnadsfysik vid Tammerfors tekniska universitet, har de viktigaste åtgärderna redan utförts gällande minskningen av energianvändningen i hus och i nya hus är energianvändningen minimal. I äldre hus är energiförbrukningen lägre än den beräknade förbrukningen och i nya hus är den igen högre än beräknad förbrukning, en delorsak till detta är även användaren.

I framtiden utgör klimatförändringen en stor utmaning för byggnadsfysiken. Temperaturhöjningar, ökad fuktighet och vindpiskade regn belastar byggnadernas fasader. Upptorkningen av byggnaderna fördröjs höst- och vintertid till följd av den ökade fuktigheten och gamla betongytor kan till och med frysa. Därför måste man både vid renoveringar och vid nybyggnation betona vikten av fuktreglering.

Vinha presenterade olika konstruktioners och byggnadsdelars känslighet för fukt samt lösningar för att förhindra uppkomsten av problem. En tillräcklig ventilation av konstruktionerna är väsentlig och tilläggsisolering ska alltid läggas på utsidan av ytterväggen då det bara är möjligt. Det har forskats mycket i ämnet men han efterlyste tilläggsutbildning och påminde att informationen tyvärr sprider sig långsamt inom byggnadsbranschen.

Som avslutning på förmiddagen presenterade Seinäjokis stadsarkitekt Jussi Aittoniemi Alvar Aalto-biblioteket för seminariedeltagarna. Han räknade upp principerna som följts vid renoveringen av byggnaden och nämnde att den största svårigheten var att få den moderna tekniken att rymmas i de gamla skalen. Patinan, dvs. spåren av nötning, fick bli kvar eftersom målet inte var att få en byggnad som ser ny ut.

Friska byggnader och människor?

Mirja Salkinoja-Salonen, professor i mikrobiologi vid Helsingfors universitet, berättade om de väldigt skrämmande forskningsresultaten gällande problem med inomhusluften. Fyra av de tidigare epidemierna för inomhusluftkvaliteten - asbest, radon, formaldehyd och cigarettrök - har enligt henne nått en lösning, men den femte, byggnadernas mikrober, är ett stort problem. Hon berättade om den internationella HITEA-undersökningen som gjordes åren 2011–2015, enligt vilken Finland hade de renaste skolorna men de sjukaste barnen bland länderna som deltog i undersökningen. Orsaken till skolornas och även övriga offentliga utrymmens dåliga kvalitet på inomhusluften är städningen som eliminerar bakterierna. Exempelvis limonen som används som doftämne i rengöringsmedel reagerar med luftens syre och bildar föreningar som är skadliga för hälsan. Ytterligare ventilation är ingen lösning eftersom luften som strömmar in ökar bara mängden skadliga föreningar. Hon betonade vikten av att tvätta och underhålla ventilationsfiltren.

Seminariets organisatör, Tammerfors Tekniska universitets forskare Pekka Saatsi från SAATSI Arkkitehdit Oy, berättade sin ärliga åsikt om situationen i branschen.
– Både renoveringar och nybyggnationer befinner sig i kris. Mängden information som man ska ta till sig har vuxit enormt och ingen kan fördjupa sig i allt som man borde.

Enligt honom borde man återgå till grunderna inom renovering. Man får inte glömma nyckelorden feltolerans och enkelhet eftersom för mycket komplexitet ökar osäkerhetsfaktorerna i byggnaderna. Inom nybyggnation borde man sträva efter hållbart byggande och ekologi och byggnadsfysiken borde baseras på användning av massiva konstruktioner. Sådana är tegel, stock och t.ex. tegelblock.

– Genom att bygga på ett hållbart sätt uppnår man också energihållbarhet och dessutom håller byggnaderna bättre - och människorna är friskare, fortsätter Saatsi.

Aalto-biblioteket som renoverats till sitt ursprungliga skick.

”Trust the building. Do not improve it, just repair it.”

Museiverkets överarkitekt Pekka Lehtinen berättade om utmaningarna med statens byggnadsbestånd och principerna som följs vid renovering av detsamma. Ett av frågetecknen i arbetet är hur man ska förhålla sig till tidigare utförda renoveringar?

Byggnadernas förväntade livslängd från en generation till en annan har aldrig tidigare varit så här kort. Just nu pågår renovering av byggnader som byggdes under slutet av 1900-talet eller så rivs de för att ge plats för nya projekt eller så renoveras de på nytt efter 25-50 år. Som exempel berättade Lehtinen om totalrenoveringen av Kulturhuset, ändringsbygget av Helsingfors Finska Samskola till utrymmen för Sibelius-Akademin samt den pågående upprustningen av Olympiastadion.

I seminariets sammanfattande slutdiskussion funderade man bl.a. på hur man kan uppnå 20-20-20-målsättningarna som EU satt upp och renoveringsbehoven av äldre hus. Talarna var överens om att man i samband med totalrenoveringar ska göra så lite som möjligt, Alvar Aalto-biblioteket i Seinäjoki är ett bra exempel på detta. Därtill diskuterade man bl.a. om hur man kan förbättra spridningen av renoveringsinformationen och hur den kunde nå även arkitektutbildningen.

Byggbranschens projektchef Mauritz Knuts från Vasaregionens Utveckling Ab VASEK betraktade byggbranschen:
– Det finns en enorm mängd forskning inom branschen men det är en stor utmaning att på ett lämpligt sätt få ut informationen till de som utför arbetet. Det är inte många byggnadsföretagare som läser den 270-sidor långa akademiska forskningsrapporten som kvällslektyr - den förblir oläst. Därför borde man utarbeta forskningsresultaten till nya arbetsverktyg och hjälpredskap och det är precis vad Renoveringscentrum-projektet strävar efter att göra.

Seminariets presentationer (på engelska)

Lisätietoja

[contact_member,name=Mauritz Knuts,id=22,details=Name-Designation-AdditionalInformation-Phone-MobilePhone-Email-MemberPhoto]