Det finns ett brett spektrum av byggnader i behov av renovering

Miljöministeriets kanslichef Hannele Pokka

Det var trängsel genast från morgonen under EnergyWeeks sista dag då Energy & Buildings-evenemangets utställningssal öppnade sina dörrar. Seminariesalen fylldes en stund senare då miljöministeriets kanslichef Hannele Pokka officiellt öppnade tillställningen.

Pokka berättade att hon besökte energiveckan för några år sedan och kunde nu glädjande konstatera att evenemanget är ännu större och mer imponerande än tidigare. Halva Finlands byggnadsbestånd byggdes på 1980-talet eller senare, dvs. i efterdyningarna av 70-talets energikris. Begränsningen av utsläpp som härstammar från boende är kostnadseffektivt om man istället för att bygga nya byggnader energieffektivt renoverar befintliga byggnader.

– Under flera årtionden har det blivit viktigare att renovera än att bygga nytt. Det finns gott om byggnader som uppförts efter 1960-talet, dvs. byggnadernas stil och teknik är väldigt varierande. Vid renovering ska byggnadernas karaktär tas i beaktande, utan att förglömma kostnadseffektiviteten, konstaterade Pokka.

Kristina Mjörnell

Kristina Mjörnell, professor i byggnadsfysik, presenterade forskningsnätverket SIR från Sverige. Forskningsnätverket koncentrerar sig på att främja ett hållbart integrerat byggande och precis som Pokka lyfte Mjörnell fram renoveringsbehovet av byggnadsbeståndet som byggdes efter krigen.

Enligt Mjörnell är det svårt att uppskatta när en renovering är kostnadseffektiv och hur dess lönsamhet beräknas. Även invånarna ska tas i beaktande. Kartan som Mjörnell presenterade visade hur låg inkomstnivå invånarna hade i områden med stort behov av renovering. I Sverige är det vanligare att bo i hyreslägenhet än i Finland och därför betonade Mjörnell ofta att energirenoveringen inte får leda till att boendet blir för kostsamt för hyresgästerna.

– Renoveringen måste vara hållbar ur alla synvinklar, både med tanke på ekonomi, miljö och sociala grunder, konstaterade hon.

Mikael Paronen från Arcada

Energi- och materialteknikens enhetschef Mikael Paronen från Arcada ställde i sitt tal frågan om en byggnads U-värden kan mätas eller om de måste tas ur en tabell. Han presenterade den revolutionerande mätningsmetoden som Arcadas forskningsgrupp utvecklat och med vars hjälp man kunnat visa att det verkliga U-värdet för nya byggnader ibland ligger långt ifrån det beräknade U-värdet som tagits fram under planeringsskedet. Gamla byggnaders U-värden tas ur tabeller och dessa överensstämmer inte heller alltid, men med Arcadas metod kan även deras verkliga U-värden mätas. Han slängde även ut frågan om varför U-värden beräknas? För att planera energirenovering, för att garantera kvaliteten på byggnadsarbetet, för att optimera trivseln samt för att förhindra fuktskador.

Den österrikiska forskaren Tobias Waltjen presenterade katalogen som sammanställts av Österrikes byggnadsbiologiska och -ekologiska institut där olika gamla byggnadstekniska lösningar och metoder samt material framställts och med vilka man kan renovera energieffektivt. I katalogen presenteras olika materialalternativ och enligt Waltjen är alla inte så smarta med tanke på kostnaderna men tekniskt sett fullt möjliga.

[contact_member,name=Mauritz Knuts,id=22,details=Name]