Byggare funderade kring avtalsrätt

En byggare lever på nöjda kunder. Ibland kan det ändå hända att en missnöjd kund med stöd av konsumentskyddslagen kräver ersättning för dröjsmål, återbetalning av priset, prisavdrag eller skadestånd. En misslyckad entreprenad kan med andra ord bli en dyr affär. Den 13.11.2014 ordnade VASEK via projektet Hållbart byggande, ett infotillfälle om byggnadsentreprenörens avtalsrätt. Infotillfället ordnades i samarbete med DKCO advokatbyrå och dess mening var att belysa vad byggare bör tänka på då de får ett uppdrag av en konsument.

Advokat Oskar Sundelin inleder tillställningen med att klargöra att en konsument är en fysisk person som köper något åt sig personligen. Ett konsumentavtal görs exempelvis mellan familjen Andersson och Oy Byggnads Ab. Då Sundelin ber de byggare räcka upp handen som brukar göra skriftliga avtal med kunden, är det endast ett fåtal händer som lyfts upp.

- Det är alltid bra att göra skriftliga avtal. Ett muntligt avtal är nog lika bindande som ett skriftligt, men det är svårt att bevisa vem som sagt vad och då uppstår det lätt tvister, vet Sundelin.

Ett avtal behöver inte vara ett fint papper med mycket paragrafer.
- Om ni till exempel kommer överens om något med kunden per telefon, räcker det att ni skickar ett e-mail åt kunden efteråt där det framgår vilka saker som avtalats muntligt. I mejlet kan ni be kunden återkomma om det är något ni missuppfattat. På detta sätt ger ni bollen åt kunden. Förstås ska ni också komma ihåg att spara mejlet för säkerhets skull, eftersom mejlet fungerar som ert avtal, säger juristen Nathalie Myrskog.

DKCO:s Nathalie Myrskog och Oskar Sundelin påminde
byggare om avtalsrättsliga frågor.

Konsumentsskyddslagen är på konsumentens sida

Om det uppstår tvister skyddas konsumentens rätt av konsumentsskyddslagen. Om det omtvistade projektet är värt under 10 000 euro tillämpas lagens åttonde kapitel och på mer värdefulla projekt tillämpas kapitel nio. Lagen innehåller också tvingande skyddsregler, vilket betyder att byggaren inte kan avtala om sämre villkor för konsumenten än vad som står i lagen.

- Exempelvis om byggaren gjort något fel på byggplatsen och det skrivits i avtalet att konsumenten borde anmäla felet inom sju dagar efter att felet upptäckts, gäller detta inte i domstol. Enligt lagen ska konsumenten anmäla eventuella fel inom skälig tid, vilket oftast betyder inom 14 dagar beroende på skadans storlek, förklarar Sundelin.

Konsumentsskyddslagen innehåller väldigt specifika regler, vilket betyder att tvisterna måste tolkas från fall till fall. Kan konsumenten exempelvis kräva tillbaka pengarna om byggaren inte kan slutföra det avtalade projektet?
- Vi kan ta en bastubyggnad som exempel. Själva bastun är färdig, men byggaren lyckas inte leverera den avtalade bastukaminen för att tillverkarens fabrik brunnit upp. Visst är det ett väsentligt fel att bastun saknar en kamin, men konsumenten måste betala fullt pris för allt det felfria arbetet som byggaren utfört. I det här fallet skulle alltså kaminens pris dras av från hela projektets slutsumma, menar Myrskog.

Kommunikation och skriftliga avtal

Efter att byggarna ha fått lyssna på olika lagparagrafer och konkreta exempel, påminner Myrskog dem om det allra viktigaste:
- Summan av kardemumman är att ni ska komma ihåg att kommunicera med era kunder. Och gör gärna någon sorts skriftliga avtal, så ni har något att falla tillbaka på.

Tommy Brännas från Österbottens golvteknik är nöjd över att ha deltagit i infotillfället.

- Det här var jätte givande. Jag visste redan en hel del om de behandlade sakerna, men nu fick jag så att säga struktur på det jag redan visste, skrattar han.

Grundaren av enmannaföretaget Söderlunds byggtjänst Anders Söderlund, menar att han kommer att vara omsorgsfullare med avtalen framöver.
- Jag har nog skrivit någon sorts skriftliga avtal med mina kunder, men i framtiden ska jag göra avtalen bättre och kostnadskalkylerna noggrannare. Det viktigaste är ju att hålla kunden nöjd, avslutar han.