Servicesedeln har flera fördelar – dock även utmaningar i sikte

Seminariet ”Förälska dig i servicesedeln” samlade ca 80 åhörare till Korsholms kulturhus tisdagen den 4.9.2012. Förtroendevalda, kommunernas beslutsfattare samt tjänsteinnehavare och företagare som deltog i seminariet var alla väldigt nöjda med dagens program.

Enligt Vasa stads vård- och omsorgsdirektör Jukka Kentala har Vasa en servicestrategi som har godkänts 2012, och enligt strategin har stadens egen serviceproduktion fortfarande en betydande roll även om ansvaret för att producera service också ges till företagen i fortsättningen.
- Det behövs kompletterande sätt att erbjuda service, försäkrar Kentala och fortsätter: - Servicesedeln har gjort det lättare för lokala företagare att komma med och producera service.

Samkommunen JIK:s direktör Anna-Kaisa Pusa betonade i sitt inlägg betydelsen av att hitta lösningar till utmaningar kring servicesedeln:
- Att definieria kvalitetskriterier är utmanande och tillståndsförfaranden är ofta komplicerade. Servicesedeln är ändå en väldigt bra lösning med tanke på den varierande efterfrågan på service, och modellen för den offentliga service som produceras av flera producenter sporrar också den offentliga serviceproduktionen.

Pusa anser att det finns förutom utmaningar också flera fördelar med servicesedeln:
- Med servicesedeln gör man preciserade inköp och inte klumpinköp bara för säkerhets skull. Även små företag har möjlighet att komma med och producera service.

Enligt Pusa kräver servicesedeln fungerande samarbete mellan serviceproducenter, enheter för näringsfrågor och kommuner; i framtiden även noggrant övervägande om anslag.

Social- och hälsoservicesektorns utvecklingsdirektör Silja Ässämäki från Jyväskylä berättade om Jyväskyläs erfarenheter om och praxis med servicesedeln. I Jyväskylä har dagvårdens servicesedel varit en stor succé: upp till 1 100 klienter använder servicesedel för att köpa dagvård.

- Dessa 1 100 barn sköts med 6,2 miljoner euro. Inom dagvård finns 6 000 barn och dagvårdens budget är 75 miljoner euro. Vi har dock inte hittat svaret på frågan varför är skillnaden så stor. Vad beror det på att med servicesedeln kan man sköta barnen mycket billigare? Kundnöjdheten har ändå hela tiden varit väldigt bra, berättar Ässamäki.

- Servicesedeln är inget hot mot kommunens egen serviceproduktion. I Jyväskylä har man använt endast 2 % av social- och hälsovårdens budget till servicesedlar. Det finns alltså ingen som helst risk att den egna produktionen skulle nedläggas, utan servicesedeln kan på riktigt erbjuda klienterna ett alternativ för kommunens egen serviceproduktion.

Utvecklingsdirektör Ulla-Maija Laiho från arbets- och näringsministeriet påminde i sitt inlägg att i juli överskred antalet 65-åriga gränsen på en miljon, och år 2015 kommer att vara rekordår med antalet personer som går i pension.

- Lagen om äldreomsorg, som kommer att påverka de äldres service, är fortfarande under beredning. Vi borde ändå inom en mycket kort tid fördubbla antalet vårdhem och annan service för att kunna ta hand om den åldrande befolkningen. Å andra sidan kan man i fortsättningen förutsätta att befolkningen tar allt större ansvar för sitt eget välmående. Genom att förebygga sk. folksjukdomar kan vi förskjuta behovet av service, konstaterar Laiho.

Seminariematerial