Vasas första ekologiska, giftfria passivhus reser sig i Sundom

Att bygga ett ekologiskt, giftfritt passivhus är inte det enklaste projektet att genomföra, speciellt inte i Finland. Detta har Daniel Ström, som jobbar som lärare inom byggbranschen, märkt efter att han börjat bygga sig ett sådant hem.
-Mitt intresse för ekologiska passivhus vaknade under föreläsningar och studieresor till Sverige, som Mauritz ordnat via sitt projekt. Efter att jag suttit på en kaffepaus med en kollega sommaren 2013 ändrades mina byggplaner också mot giftfritt byggande, berättar Ström.

Mauritz Knuts ansvarar för VASEKs projekt Hållbart byggande och energieffektivitet i Vasaregionen. Han tycker det är roligt att projektet väcker nya tankar och inspirerar till konkreta åtgärder, så som i Ströms fall.

Passivhus isoleras väl

Ett passivhus är så väl isolerat att värmetillförseln till huset kan minimeras. Byggnaden värms upp av solen och av de som bor i huset då de exempelvis lagar mat, badar eller använder elektriska apparater. Med hjälp av isoleringen går inte värmen förlorad under vintern. Enligt Ström blev förverkligandet av hans passivhus genast knepigare då han skulle ha tag i ekologiska och giftfria byggmaterial.
- I Finland är det ganska lätt att få tag på ekologiska byggmaterial, vars framställning varit så gynnsam för miljön som möjligt. Där efter är materialen ändå behandlade med olika medel som inte alltid är hälsosamma för människan. Jag vill även lyfta fram materialens hälsoaspekt, det vill säga att huset är hälsosamt att bo i, förklarar Ström.

Drömmen om ett giftfritt hem har vuxit fram under årens lopp, då Ström märkt att hans luftrör och lungor reagerar när han exempelvis bearbetar olika isoleringsmaterial på sitt jobb. Eftersom han inte mår bra i hus som är isolerade med material som inte är organiska och där plast använts, blev han snart fast besluten med att förverkliga sin dröm.

Daniel Ström (till vänster) visar Mauritz Knuts hurdana skivor
han använt som vindskyddsskivor på sitt hus. Hustaket har
Ström målat med en roströd färg han kokat själv.

Byggmaterial från utlandet

Ström är tvungen att beställa sitt byggmaterial från utlandet, det vill säga direkt från importörerna, för att få precis sådana material han vill ha.
- Jag har just fått upp 24 mm tjocka spontade vindskyddsskivor av träfibermaterial, som är behandlade med stearin istället för bitumen, på husets yttre väggar. Enligt importören är dessa vindskyddsskivor de första av sitt slag i Finland. På innersidan av stommen kommer giftfria 22 mm tjocka OSB-skivor. I vårt land anses OSB-skivan fortfarande vara lite av en skräpskiva, så jag beställde dem från Schweiz . Just dessa 22 mm tjocka skivor är tillräckligt täta för att kunna fungera som fuktspärr för den väggtjocklekens väggar jag har på huset. På de lokala bygghandlarna säljer de högst 18 mm tjocka OSB-skivor av samma leverantör.

Ström har sågat allt sitt virke själv och han har inte tänkt anställa någon att hjälpa honom med bygget.
- Det är problematiskt att hitta personer som kan det här. Standardlösningar är inte för mig och jag vill ha total kontroll över hela bygget. Att kombinera olika byggmaterial på rätt sätt verkar vara speciellt svårt i dagens läge.

Passivhusexperten Thomas Greindl från Umeå har fungerat som Ströms bollplank under byggprocessen. Han har jobbat med de olika ekologiska byggmaterialen i över 20 år och har kunnat tipsa Ström om de ekologiska giftfria materialen.

- Jag kommer att lära ut den erfarenhet jag fått från mitt bygge. Just nu är mitt hus speciellt. Jag tror och hoppas ändå att det här sättet att bygga är helt vanligt i Finland år 2020 och att lösningarna ska ingå i de nya byggbestämmelserna.

Ström bygger in fönsterkarmarna för att få så lite köldbryggor i dem som möjligt. - Fönstren blir nog lika stora som hålen i husstommen. Om man vill kan man sedan lägga fönsterkarmar på utsidan som dekoration, menar han.

Hur skiljer sig passivhuset från ett vanligt hus?

Förutom isoleringen skiljer sig nästan alla lösningar i ett passivhus från de som används i standardhus. Ett passivhus har till exempel en friskluftstunnel, som kan bestå av ett ungefär 50 meter långt rör som grävs ner i marken på två meters djup. Där är temperaturen året runt cirka +5°C, vilket betyder att luften som går igenom röret värms upp på vintern och kyls ner på sommaren. Enligt standardlösningen finns det friskluftshål i husväggen, men då kan luften som sugs in i huset vara allt från -30°C till +30°C.

- Golvet i mitt hus isoleras med XPS-skivor istället för EPS-skivor, för XPS-skivorna suger åt sig mindre fukt. Väggarna är byggda med dubbla stommar för att jag ska få bort onödiga köldbryggor. Och huset måste vara planerat utifrån tomten, så att fönstren släpper in så mycket sol som möjligt, räknar Ström upp.

Till slut konstaterar Ström att han under sin livstid troligen kommer att gå på plus-minus-noll gällande byggets kostnader och vad huset sedan sparar in på energiförbrukning då det är färdigt. Det verkar inte störa honom eftersom han valt att bygga så här på grund av idealistiska skäl. Att de bygglösningar som Ström använder börjar småningom vinna fotfäste i Finland är mycket tack vare sådana engagerade människor som Ström själv.

Ström visar var luftkanalen för den kommande
vattenmantlade spisen är placerad.