Utrymmesanvändningen i hamnen kan effektiveras

Tisdagen den 26 maj 2015 ordnade VASEK en workshop med temat effektiverad utrymmesanvändning i hamnen, och kallade in representanter för bl.a. transportföretag och speditörer, hamnen, Vasa stad, Wasaline, Kvarkenrådet, Österbottens förbund och VASEK. Som grund för diskussionen berättade hamnbolaget Kvarken Ports direktör Matti Esko om senaste nytt från Vasklot hamn och NLC Ferry Ab Oy:s verkställande direktör Peter Ståhlberg om Wasalines utveckling den senaste tiden.

Vasa stad och Umeå kommun har tillsammans fått finansiering av NDPTL (The Northern Dimension Partnership on Transport and Logistics) för att upprätta effektiveringsplaner för hamnarna. Utredningar med anknytning till ärendet pågår samtidigt på båda sidor om Kvarken. I Vasa har konsultbolaget Pöyry under våren undersökt mer rationellt utnyttjande av marken i hamnområdet, och projektchef Lotta Koski-Lammi redogjorde för resultaten av arbetet i workshopen.

Utredningen om utrymmesanvändning som presenterades av Lotta Koski-Lammi väckte en bra diskussion.

Flaskhalsar i fordonstrafik och spårtrafik

Pöyrys utredning fokuserade på områdena kring järnvägsterminalen och passagerarterminalen. Syftet var att förbättra järnvägsterminalområdet för att möjliggöra transporter av gods till hamnen även längs järnvägen och därigenom förbättra villkoren för industrin. För passagerarterminalens del ville man klargöra hur trafiken för fordon som köar till färjan ska ledas för att undvika trafikstockning på Reinsgatan under trafiktopparna.

I Vasklot hamn orsakas problem av bland annat utrymmesbrist och hamnfunktionernas placeringar i olika delar av hamnområdet. Utvecklingen av hamnen begränsas även av den nuvarande detaljplanen. Enligt utredningen finns det i dagsläget i Vasklot tre alternativa områden för utvecklingen av järnvägsterminalen: det nuvarande bangårdsområdet, som innefattar både Vasa stads och Trafikverkets bangårdsområden, hamnområdets Reinskajen eller hamnområdets Lasses kaj, där huvuddelen av godstrafikverksamheten sker. Inget av dessa områden är klart bättre än de övriga, och varje område kräver investeringar innan det kan användas fullt ut som järnvägsterminalområde. Problemet med trafiken som köar till färjan är lättare att lösa, genom bättre trafikstyrning och små infrarelaterade förbättringar.

Pragmatisk diskussion

Experter inom transport och spedition gav sakkunniga synpunkter på användningen av hamnen och bra tips på hur den kan effektiveras. Det mest radikala – men på lång sikt kanske det mest praktiska – förslaget var att passagerarterminalfunktionerna flyttas ur vägen för lasthanteringen, till den nuvarande Reinskajen. Då skulle fraktverksamheten få ett större enhetligt hamnområde och järnvägsterminalen skulle kunna byggas i anslutning till passagerarterminalen.

Peter Ståhlberg, som är verkställande direktör för Wasaline, som trafikerar Kvarken mellan Vasa och Umeå, är glad över att hamnarna i Vasklot och Holmsund håller på att utvecklas. Han är inte alls förvånad över att till exempel de befintliga passagerarterminalerna har diskuterats i bägge hamnarna.

– Det är klart att terminaler som har planerats för en miljon passagerare är överdimensionerade för dagens trafik, säger han.

Både Ståhlberg och Vasa stads tekniska direktör Markku Järvelä anser att fraktpersonalen, som utför det praktiska arbetet i hamnen, bidrog med bra synvinklar till diskussionen.
– När vi funderar på åtgärder och kostnader, är det skäl att överväga hur långt in i framtiden vi ska ser när det gäller dessa lösningar, konstaterar Järvelä.

Markku Järvelä (till höger) anser att det låter vettigt att skilja åt passagerar- och godstrafiken, men kostnaderna för förslaget har ännu inte utvärderats. Enligt Peter Ståhlberg (till vänster) har Wasalines frakttrafik ökat med nästan 23 % sedan bolaget började trafikera Kvarken.

[contact_member,name=Anna Måtts,id=16,details=Name-Designation-MobilePhone-Email-MemberPhoto]

Text och bilder: Johanna Haveri, Viestintä Oy Prowomedia
Översättning: Eva Klemets, Lingart