Koldioxidneutral transport kräver ändringar i attityder och vanor

I MoveIT-projektet, som avlutas i juni, håller man på att slutföra Vägkartan för koldioxidsnål transportservice i Vasaregionen 2030. I den tredje delen av workshoparna, som fokuserade på vägkartan, den 25 mars presenterades utkastet till vägkartan och samlades kommentarer på den. Härnäst skickas vägkartan på utlåtanderunda och arbetet med vägkartans visualisering och layout börjar. Vägkartan färdigställs i maj.

Olli-Jussi Korpinen från Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet presenterade planen för minskade transportutsläpp fram till 2030-talet som gjorts för S:t Michels ekonomiska region. Arbetet omfattade olika drivkraftscenarier, scenarier för utvecklingen av befolkningen och kollektivtrafiken samt ökad medvetenhet om växthusutsläpp från transporter.

– Utsläppen från transporter och mobilitet påverkas både av behovet av att röra sig och transportera, lämplig drivkraft eller bränsle för fordonet och det valda fordonets energieffektivitet. Mer än 1 miljon resebeslut fattas i S:t Michelsregionen varje vecka samt mer än 20 nya bilköpsbeslut, berättade Korpinen och fortsatte:

– Effekterna av privatbilism är betydande, men i glesbygden har man inga val då en svagare befolkningsbas inte tillåter kollektivtrafik. Privatbilism upprätthålls också genom en ökning i fritidsboende. Samanvändning av bilar är bara i ett tidigt skede och framdrivningskrafterna med låga utsläpp blir långsamt vanligare.

Enligt Korpinen väntar man i S:t Michelsregionen på resekedjor som tjänst, eftersom turister måste förlita sig på taxibilar, även om kollektivtrafiken är rimlig och fjärrtrafiksförbindelserna i nord-sydlig riktning är bra.

– Som hälsningar till Vasaregionen bör noteras att mångsidigheten på färdmedel varierar mellan olika regioner och invånare. Det är viktigt att dela lokal trafikinformation och fakta med lokala operatörer, påminde Korpinen.

• Bekanta dig med Olli-Jussi Korpinens presentation (på finska)

Innan workshopsdelen började presenterade projektsakkunig Heli Siirilä från Vasa Universitet utkastet till vägkartan. I vägkartan behandlas transporter ur åtta olika synvinklar: jobb, invånare, trafikanter, betalningsmetoder, infrastruktur, administration, finansiering och ekonomi samt kommunikation. Från nuläget tar man sig via mellanhållplatser i mål, som är år 2030.

I workshopsgrupperna väcktes bland annat diskussioner om resebeslut, och man funderade på arbetsgivarens inflytande över huruvida resor görs överhuvudtaget och hur man kan öka distansarbetet, även efter coronan. Fritidstransporter och vardagsbilism är också rutin, som man sällan ser några alternativ för. Workshopsdeltagarna funderade varifrån man kunde få den nödvändiga moroten för förändring.

Under ledning av Siirilä och projektchef Matias Båsk efterlyste man i workshopsdiskussionerna en ändring i attityder och de egna vanorna. Det påpekades att det finns 15 000 företag i Vasaregionen och att man har nio år på sig att genomföra en förändring. Enligt en kommentar läggs alltför stor vikt vid offentliga upphandlingar på elbilar och biogasen, som man har stor erfarenhet av i regionen och som skulle vara en mer fungerande lösning över långa avstånd i landsbygden, ignoreras.

I diskussionerna togs det upp att ett heltäckande nätverk för cykelvägar planeras i Vasa och denna övergripande plan bör tydligt framföras till stadsborna. Den nya cykelvägen, som färdigställdes i Vasklot, är också en indikation på att man önskar styra pendeltrafiken till att bli mer koldioxidneutral.

I workshopen diskuterade man också livligt om laddningspunkter för elbilar i husbolag, underhåll av cykelvägsnätverket och öppenheten av data och planer.