När intresset var väckt och tomtreserveringarna gjorda, löd nästa fråga: Hur omvandlar man intresset till faktiska investeringar?

En analys av vilken verkan GigaVaasa kunde få blev klar i början av 2024. Den synliggjorde hur betydelsefulla batteriklustrets planerade investeringar skulle kunna bli, både i Vasaregionen och i hela Finland. Vid modelleringen analyserades investerings- och produktionsskedena i två olika scenarier.

Beroende på vilket scenario som användes, uppskattades den totala påverkan i produktionsskedet ge 5 200-10 400 arbetsplatser och en total produktion på 3,7-7,8 miljarder euro. Verkningarna för Vasaregionen uppskattades till 2 400-4 900 arbetsplatser och en total produktion på 2,6–5,4 miljarder euro.

Siffrorna synliggjorde också att GigaVaasas betydelse skulle sträcka sig långt utanför den egna regionen. Enligt modelleringen skulle en stor del av de indirekta verkningarna uppkomma på annat håll i Finland.

Analysen visade på investeringarnas potential. I nästa skede var uppgiften att skapa de praktiska förutsättningar som behövdes för att potentialen skulle kunna omvandlas till verkliga investeringar.

I det andra projektet Hållbara innovationer inom batterivärdekedjan skapar investeringar gick man vidare från att ha väckt intresse till att skapa förutsättningar för investeringarna att förverkligas. I projektet utvecklades ett kundhanteringssystem som innehöll företags- och projektspecifik information och som bland annat gjorde det möjligt att beräkna elkapaciteten.

Samtidigt utvecklade man logistiken. Arbetet med förbindelserna till Vasa hamn, riksvägarna och det nationella spårnätet avancerade tillsammans med kommunerna, landskapsförbundet och myndigheterna.

På så sätt skapades precis de praktiska förutsättningar som ny industri behöver till stöd för sina investeringsbeslut. Samtidigt stärkte satsningarna på investeringarna verksamhetsförutsättningarna för den redan befintliga industrin.

Runt investeringarna skapades även nätverk, synlighet och internationella möten. Det var viktigt att arbetet inte bara utfördes av en enda organisation. Istället var såväl städer och kommuner, utvecklingsbolag, myndigheter och företag som högskolesektorn involverade. Det gjorde att batterivärdekedjan blev en del av det mer omfattande energiekosystemet i Vasaregionen.

Sedan förändrades marknaden

Det är precis här som historien blir riktigt intressant. Under de sju åren fick man också en annan, svårare insikt. Nämligen att allt inte kunde lösas med regionalt utvecklingsarbete.

Även om förutsättningarna i Vasaregionen var bra, utvecklades den europeiska batterimarknaden inte som förväntat. Investeringar sköts upp och ställdes in, och Kinas position på batterimarknaden stärktes.

I läget som uppstod, hade Vasaregionen kunnat fortsätta att genomföra den ursprungliga planen i nästan oförändrad form, men istället beslöt man att pivotera, ändra riktning.

Det handlade inte längre bara om hur man skapar ett så stort batterikluster som möjligt i Vasaregionen, utan istället frågade man sig: Vad gör regionen konkurrenskraftig med tanke på framtida investeringar, även om en enskild bransch eller teknologi förändras?

Följden blev att GigaVaasas koncept och framtid omvärderades.

Från batterier till en bredare energiintensiv industri

Målet med det pågående, tredje projektet Batterivärdekedjan i den nya marknadssituationen – mot lönsam tillväxt är att förbättra GigaVaasas konkurrenskraft för att motsvara det förändrade marknadsläget. I projektet studeras bland annat möjliga synergier för energiintensiv industri, nya etableringar, logistik, områdets servicekoncept och kommunikation. Projektet fortsätter till slutet av 2027.

Batterivärdekedjan har blivit en del av en större ambition, nämligen att stärka Vasaregionens position som investeringsområde för ren, energiintensiv industri.

Under arbetets gång preciserades uppfattningen om vilka konkurrensfaktorer som inverkar på investeringar. Det visade sig att tillgång till elektricitet, elpris och utsläppssnål energi var ännu viktigare faktorer än man från början trott.

Det var ett faktum som även förändrade hur man såg på GigaVaasas framtid. Istället för att rikta blickarna mot batteriindustrin, började man nu bredda perspektivet och rikta fokus mot energiintensiv, ren industri – branscher som behöver samma starka energi-, infra- och industriella ekosystem.

Det betyder inte att man övergav det ursprungliga temat. Tvärtom. Arbetet som gjorts för batterivärdekedjan har gett regionen kompetens, internationella nätverk, kundrelationer och en modell för att skapa förutsättningar för investeringar som nu kan utnyttjas i bredare omfattning.

Vad tar vi med oss från det här?

När allt kommer omkring kanske det viktigaste resultatet inte är en enskild batterifabrik, utan förmågan att bygga och förnya ett industriellt ekosystem.

Det mångåriga arbetet har försett Vasaregionen med internationella kundkontakter, kompetens för beredningen av investeringar, tomt- och infrastrukturell beredskap, logistikutveckling, ett fungerande samarbetsnätverk och förståelse för på vilka grunder internationella företag fattar sina investeringsbeslut.

Arbetet har lett till att kundhanteringen, kommunikationen och logistiken utvecklats och på samma gång lagt en grund för framtida investeringar. Samtidigt är det läge att vara ärlig och erkänna att inte alla ursprungliga tidtabeller kunnat hållas på grund av fördröjda investeringar.

Det här är kanske det viktigaste i hela historien:

Verkningsfullhet betyder inte att den ursprungliga planen förverkligas som sådan, utan verkningsfullhet innebär också en förmåga att identifiera förändringar i omvärlden och använda den kunskap och kompetens som samlats för att skapa en ny riktning.

Här ligger också kärnan i ekosystemavtalet.

Ett nytt industriellt ekosystem byggs inte under ett enda projekt, en organisation eller en regeringsperiod. Det kräver såväl långsiktigt samarbete mellan kommuner, företag, högskolor, utvecklingsbolag och staten som en förmåga att styra om arbetet när omvärlden förändras.

I Vasaregionen har ekosystemavtalet gjort det här arbetet möjligt under flera års tid. I det första skedet skaffade man sig en position i batterivärdekedjan, i det andra skedet skapades förutsättningar för investeringar och i det tredje, pågående skedet utnyttjas kompetensen som samlats för att bygga en bredare tillväxt inom ren industri.

Nästa skede börjar alltså inte från noll. Vasaregionen fortsätter från den punkt dit man nått efter flera års arbete.

Utvecklingen av batterivärdekedjan i Vasaregionen