Språkutbildning – en investering i arbetskraft och kompetens
Behovet av kunnig arbetskraft väntas öka i Vasaregionen. Samtidigt minskar den arbetsföra befolkningen i Finland, vilket gör internationell rekrytering allt viktigare. Utmaningen handlar därför inte bara om att locka nya arbetstagare till regionen, utan också om att få dem att stanna och bli en del av arbetslivet och lokalsamhället. Här kan språket spela en viktig roll.
En arbetsplatsanpassad språkutbildning kan både underlätta vardagen på jobbet och stärka den internationella arbetstagarens möjligheter att etablera sig i regionen.
– Vi har inte råd att slösa med resurserna som vi får i form av välutbildad, internationell arbetskraft till regionen. De behöver få komma in i arbetslivet och språket är en avgörande nyckel – engelskan räcker inte alltid utan även kunskaper i något av de inhemska språken krävs av företagen. Kunskaper i finska och/eller svenska ökar möjligheterna i arbetslivet, dessutom ökar de chanserna för en lyckad integration, inleder Maria Haglund, projektchef, kunnig arbetskraft på VASEK.
Från VASEKs sida vill man stöda företagen i att hitta den spetskompetens som behövs, men också i att få den att stanna i regionen.
– Utan språkkunskaper är risken mångfalt större att arbetstagaren inte rotar sig här, konstaterar Haglund vidare.
– Man kanske flyttar hit för arbetet, men huruvida man stannar beror på en känsla av samhörighet, tror hon.
– Att investera i arbetstagarna och deras språkutbildning kan vara avgörande i det här sammanhanget, menar Victor Ohlis, verksamhetsutvecklare, Folkhälsan Utbildning.
Från Folkhälsan Utbildnings sida har man därför inlett en process där man närmar sig näringslivet och regionens företag för att erbjuda dem skräddarsydda språkkurser utifrån deras egna behov och önskemål.
– Vi breddar vår palett och kan nu erbjuda olika former av språkutbildningar – allt från korta intensivkurser till längre utbildningar, dagtid, kvällstid, i hybridform, på distans eller on site – allt är möjligt, poängterar Ohlis.
Utbildning ges i både svenska, finska och engelska.
– En oroväckande utveckling är att många idag anser att man klarar sig med enbart engelska i vår huvudstadsregion, medan många av företagen i vår region inte nöjer sig med det, konstaterar Haglund. Dessutom ökar det nordiska samarbetet allt mer, och svenskan är ofta en öppning till både den svenska och norska marknaden, tillägger han.
Päivi Siljamäki, språk- och ämneslärare på Folkhälsan Utbildning, är också mån om att de båda nationalspråken bibehålls inom näringslivet.
– Vi riktar våra tjänster inte enbart till invandrare och internationell arbetskraft, utan även till finländare som inte kan det andra inhemska språket. Språkkunskaperna är också avgörande om man ska ansöka om finländskt medborgarskap, vilket förutsätter ett godkänt språkprov.
Utbildningen byggs upp utgående från företagets behov och kan omfatta allt från vardagskommunikation till branschspecifikt språk eller vara ämnesinriktat, exempelvis på kundservice.
När utbildningen planeras utifrån företagets egna behov och verksamhetsmiljö kan de nya kunskaperna omsättas direkt i arbetsvardagen.
– Vinsterna handlar inte enbart om att den enskilda arbetstagaren lär sig språket bättre. Smidigare kommunikation kan minska missförstånd, förbättra arbetssäkerheten och kvaliteten samt göra det lättare för arbetstagaren att bli en del av arbetsgemenskapen, konstaterar Ohlis och Siljamäki.
Samtidigt får företaget bättre möjligheter att ta till vara den kompetens som redan finns.
– För internationella arbetstagare och personer med invandrarbakgrund kan en arbetslivsanpassad språkutbildning underlätta integrationen i regionen. Att arbetsgivaren satsar på språkkunskaper som är relevanta för det egna arbetet är samtidigt en investering i medarbetarens kompetens – och kan bidra till att hen vill stanna och utvecklas inom företaget, fortsätter Haglund.
Såväl VASEK som Folkhälsan Utbildning vill vara en part den utveckling som sker i regionens näringsliv, och för de företag som vill satsa på arbetstagarna och deras språkkunskaper finns nu alla möjligheter till det.
Text och foto: Anna Sand/bySand
- arbetskraft- och kompetensbehov
- regionkommunikation