Nyheter

I Finland är de vanligaste företagsformerna enskild näringsidkare, aktiebolag, öppet bolag och kommanditbolag. I vissa situationer kan det även vara värt att överväga ett andelslag eller lättföretagande.

När du väljer företagsform är det bra att fundera på följande frågor:

•  Driver du verksamheten ensam eller tillsammans med andra?

• Hur stora ekonomiska risker är förknippade med verksamheten?
• Siktar du på tillväxt och finansiering eller småskalig verksamhet?
• Krävs det betydande investeringar?
• Planerar du att anställa personal?
• Hur viktigt är det med enkel administration?
• Finns det framtidsplaner kring ägande eller försäljning av företaget?
• Vilken inkomstnivå och beskattning kan förväntas?

– Det är viktigt att företagsformen anpassas både till nuläget och till framtida mål, påminner Startias direktör Tommi Virkama.

När är de olika företagsformerna typiska val?

Den mest lämpliga företagsformen beror på verksamhetens omfattning, risknivå, målsättningar och antalet företagare.

• Enskild näringsidkare är ett vanligt val för ensamföretagare som bedriver småskalig service- eller expertverksamhet utan större investeringar eller ekonomiska risker.
• Aktiebolag (Ab) är det vanligaste alternativet för företag som siktar på tillväxt. Det lämpar sig när verksamheten innebär risker, kräver finansiering eller har flera ägare. Det möjliggör också planering av lön och utdelning.
• Öppet bolag (Öb) passar för två eller flera företagare som driver verksamheten tillsammans och har ett starkt ömsesidigt förtroende. Bolagsmännen ansvarar personligen för bolagets skulder.
• Kommanditbolag (Kb) är ett alternativ när både aktiva företagare och investerare deltar. De ansvariga bolagsmännen sköter verksamheten, medan tysta bolagsmän investerar kapital.
• Andelslag är ett bra alternativ för jämlikt samarbete, nätverksbaserad verksamhet eller situationer där medlemmarna använder företagets tjänster. Andelslag är vanliga till exempel inom kreativa branscher, servicebranschen och gemensamt företagande.

– Lättföretagande innebär företagsliknande verksamhet via en faktureringstjänst utan att man grundar ett eget företag. Det passar när man säljer tjänster och kan vara en bra lösning för att testa en affärsidé, för deltidsföretagande eller när verksamheten ännu är småskalig. En lättföretagare är dock inte juridiskt en företagare, och det är inte en egentlig företagsform, betonar Virkama.

•  Läs mer om lättföretagande

Företagsformen påverkar beskattningen

Företagsformen påverkar hur företagets resultat beskattas. För enskilda näringsidkare beskattas resultatet som personlig inkomst (förvärvsinkomst och/eller kapitalinkomst). I ett aktiebolag betalar företaget däremot 20 % samfundsskatt på sitt resultat. Ägaren kan ta ut medel i form av lön och/eller dividend. Beskattningen beror alltid på den enskilda situationen, och därför bör beräkningar göras från fall till fall.

– Företagsformen kan ändras senare, så valet i början är inte slutgiltigt. I Finland är det vanligt att en enskild näringsverksamhet ombildas till aktiebolag. Om du funderar på val eller ändring av företagsform kan vår företagsrådgivning hjälpa dig att jämföra alternativ och bedöma konsekvenserna i just din situation, säger Virkama.

En förändring blir ofta aktuell när omsättning och resultat växer, riskerna ökar, fler ägare tillkommer eller när finansiering behövs. Det är i regel möjligt att ändra företagsform utan att verksamheten avbryts. Eftersom förändringen medför frågor kring beskattning och bokföring är det ändå viktigt att planera den i förväg.

• Boka tid med en företagsrådgivare 

Företagarens pensionsförsäkring (FöPL/YEL) och ställning

Företagsformen påverkar när en person betraktas som företagare och när FöPL-försäkring är obligatorisk.

En enskild näringsidkare räknas alltid som företagare enligt FöPL. Bolagsmän i öppet bolag och kommanditbolag räknas också som företagare. I ett aktiebolag betraktas ägaren som företagare om ägandet och arbetet uppfyller FöPL-villkoren.

FöPL-arbetsinkomsten påverkar företagarens pension, sjukdagpenning, föräldradagpenning och arbetslöshetsskydd. Därför är det viktigt att vid val av företagsform beakta även socialskyddet – inte enbart beskattningen.