VASEKs styrelse sökte under sin strategidag en gemensam linje för återhämtning i hela regionen

Timo Aro, MDI höll en föreläsning som inledning för styrelsens och personalens strategidag.

Vasaregionens Utveckling Ab VASEKs styrelse höll sitt strategimöte på fredagen den 18 september och diskuterade både företagets strategi och överlevnadsplanen för Vasaregionen och hela Österbotten.

Vasaregionens nyckeltal bättre än framtoning

Som inledning för strategidagen fick styrelsen och personalen av utvecklingsbolaget, som ägs av sju kommuner, höra MDI:s ledande expert Timo Aros föreläsning om Vasaregionens position i den interregionala tävlingen.

Enligt Aro placerar sig Vasaregionen på flera ”hårda livskraftsmått” mätt i täten eller ovanför medeltalet i hela landet. Med hård livskraft menar han mätbara och jämförbara faktorer som är förknippade med tillväxt.

Enligt honom är utmaningarna i regionen främst relaterade till befolknings- och attraktionsdynamik samt hållkraft. Vasaregionen är starkt beroende av globala värde- och leveranskedjor, vilket återspeglas i regionens utveckling. Regionens kompetensintensitet ger en stark grund för fortsatt förnyelse.

– Vasaregionens hårda livskraftsmått är mångdubbelt bättre än regionens välkändhet och framtoning utanför området, påminde Aro.

Hur återupplivas Vasaregionen efter coronakrisen?

VASEK har varit med och samarbetat med Österbottens förbund och andra intressenter i arbetet med Österbottens överlevnadsplan som baseras på Finlands nationella återhämtningsplan. Detta är ett paket på cirka 2,5 miljarder euro för Finland som helhet, och naturligtvis vill man ha en betydande del av detta i Vasaregionen och Österbotten.

– Vi blir inte liggande i elden, utan nu funderar vi tillsammans i regionen på framtidens möjligheter även efter corona. Som Aro visade i sin presentation är förädlingsvärdet för industrin högst i Österbotten, så samma logik lär fungera i återhämtningspaketet. Alltså på detta område kan man förädla en euro från återhämtningspaketet till fem, påminde VASEKs styrelseordförande Tomas Häyry.

Vd Stefan Råback tänker i samma banor när det gäller EU-projektfinansiering:

– Regionalpolitiskt är det viktigt att vi får EU-finansiering till regionen, eftersom denna region kan tillföra mervärde till Finland som helhet. Företagen i Vasaregionen förbereder en hel del utvecklings- och investeringsprojekt, och vi måste ha konkurrenskraftiga finansieringslösningar för att främja både dem och nya etableringar.

Utvecklingsdirektör Riitta Björkenheim påminde om de yttre villkoren som gäller återhämtningspaketet:

– När återhämtningspengar eftersträvas i regionen behöver man konkreta projekt. Projektens mognad är viktig, planerna måste vara klara, och i synnerhet när det gäller infrabyggandet måste man ha en så kallad börja gräva-beredskap, det vill säga att man måste kunna genomföra projektet omedelbart. Det måste vara gemensamt, vi talar mycket om landskapsöverskridande och internationellt arbete. Vi måste ha kompisar och vi måste kunna sluta samarbetsavtal.

Björkenheim påminde också om att miljöpåverkan måste beaktas och att regionen måste kunna hitta verkligt drabbade industrier och även identifiera sektorer med betydande tillväxtmöjligheter och effekter på sysselsättningen.

Utvecklingsbolagets styrelse höll en livlig debatt efter inledningsanföranden om företagets tre huvuduppgifter: företagstjänster, regionutveckling och regionmarknadsföring. Man fann en gemensam inriktning bland annat när det gäller koldioxidneutralitetsmål, som skulle kunna utbreda sig från Carbon Neutral Vasa 202x-målet till att bli Carbon Neutral Vaasa Region, när alla kommuner går med.

Under diskussionerna kom man med idéer till ett antal utvecklingshelheter som syftar till koldioxidneutralitet, som bland annat berörde rörlighet, distansarbete och fjärranslutningsmöjligheter, byggande och kommunalt byggande, upphandling och energilösningar.