Vardagslycka – medarbetarnas lycka är också viktigt för företag

11.11.2021

IMG 1857 rajattuTim Wallin och Riitta Björkenheim i paneldiskussion

Hur kan arbete och lycka hjälpa oss att nå framgång? Detta diskuterades på torsdag 4.11 i ett ledarskapsseminarium som anordnades i samarbete med Vasa universitetets Executive Education, Vasa stad och Vasaregionens Utveckling Ab VASEK. Evenemanget lockade representanter från företagsvärlden i Vasa, både på plats i Wasa Innovation Center och på distans.  

– Arbete, lycka och framgång är starkt sammanlänkade, men lyckan är fortfarande sällan ett tema i stadens strategi som i Vasa. Vi samarbetar mycket i Vasa och skapar mervärde. Alla behöver inte vara överlyckliga hela tiden, men låt oss lyfta vardagens lycka till medvetandet, sade Vasas stadsdirektör Tomas Häyry i sitt öppningstal.  

– Universitetsstuderande har redan potential att bli lyckliga och vi önskar att de skulle stanna i vår region för att bli framgångsrika tillsammans med företag. Hur får vi dem att stanna? Det finns många saker som påverkar regionens attraktion och framgång. Nyckelordet är samarbete, för i det här loppet kan ingen göra det ensam, påminde Vasa universitets prorektor Annukka Jokipii

Tillräckligt nöjd i arbetslivet 

IMG 1834 rajattu

Enligt Markku Ojanen (på bild ovan), professor emeritus i psykologi som har forskat lycka och lycklighet, har man sällan kombinerat arbete och lycka: 

– Man har ju tidigare inte arbetat därför att det är trevligt, utan det har varit någonting man försöker undvika och målet har varit att minska antalet arbetstimmar. Kravet på effektivitet pressar på och brådska har dock varit det bästa ordet för att beskriva det finländska arbetslivet. Ändå är de allra flesta människor nöjda med sitt jobb, sade Ojanen. 

– Det finns ett behov av god ledning och utveckling — god ledning kanske inte leder till lycka särskilt mycket, men dålig ledning kan göra folk mindre lycklig. 

Ojanen efterlyste även att man bör ta tillfället i akt och njuta av arbetet mer, sträva efter flowupplevelser och vara tillräckligt nöjd med sitt arbetsliv. 

Hur kunde jag ta sönder en kokosnöt? 

IMG 1835 rajattu

Adam Smale (på bild ovan), dekanus vid Vasa universitet, betonade i sitt tal att livet är bra i Finland, men att hitta vänner är svårt och att hantera språk och kultur innebär utmaningar. 

– De grundläggande faktorerna är ok, men kulturen är utmanande, eftersom finländarna har ett hårt skal. Hur skulle jag ta sönder en kokosnöt, funderade Smale, som har förstahandserfarenhet i ämnet. Han flyttade från Storbritannien till Finland år 2004. 

Smale betonade också vikten av samarbete för att övertyga dem som har flyttat från utlandet till Finland att stanna i landet.  

– Det är fantastiskt att arbete och fritid är så balanserade i Finland. Men det kan vara en utmaning för någon som vill utöka sin sociala cirkel i en arbetsmiljö. Förutom den anställda är det också nödvändigt att arbetsgivaren tar den anställdas familj i hänsyn. Man måste överväga, hur delas ansvaret för att se till att den internationella kompetensen frodas och förblir i vår region? Hur får vi folk att interagera? Hur samarbetar vi? 

Trevligt att vara på jobbet 

IMG 1849 rajattu

Susanna Kultalahti (på bild ovan), postdoktor vid Vasa universitet, betonade den yngre generationens perspektiv på arbetslivet och vikten av ett coachande ledarskap. Enligt Kultalahti är det viktigt för ungdomar att göra sin egen röst hörd, att visa sin egen individualitet och att tillföra mervärde till sin egen arbetsgemenskap.  

– Man måste trivas på jobbet, men för ungdomar kan meningen med livet också komma från någon annanstans än jobbet — från vilka möjligheter arbetet ger. Samtidigt finns det många fler möjligheter än tidigare, och man borde kunna stödja alla ungdomars olika val.  

– I dag är valfriheten eller svårigheten att välja en utmaning för ungdomar. Antalet möjligheter och trycket de skapar kan vara utmattande. Man borde vara allt mer redan i en yngre ålder — man borde utbilda sig, bli rik och samla arbetserfarenhet, resa — det är praktiskt taget inte möjligt. 

Hur kan man då stödja ungdomarnas lycka på jobbet? Enligt Kultalahti är svaret enkelt: 

– Svara på förväntningar och löften, kom överens och håll dig till spelreglerna, lyssna på dem, dela erfarenheter, kunnande och attityder samt coacha dem. Säg mindre ”Detta har inte gjorts tidigare” och säg hellre ”Vi ska försöka!”. 

Medarbetarens ”kundupplevelse” viktig  

IMG 1866 rajattu

I en intressant paneldiskussion i slutet av eftermiddagen, ledd av utvecklingsdirektör Riitta Björkenheim från VASEK, deltog Tim Wallin från Gambit, Johanna Kakkuri från Wärtsilä, Suvi Einola från Vasa Sjukvårdsdistrikt och Hannele Autio från ABB. De diskuterade hur företag upplever kompetens, kompetensbrist och ett lyckligt arbetsliv.

– Just nu talas det mycket om personalens kundupplevelse och individens erfarenhet av arbetslivet, sade Autio.  

– Personalens lycka är viktigt inte bara för individen, men också för företaget. Lyckliga människor gör bättre jobb och når resultat. Välbefinnande på arbetsplatsen är resultatet av lycka, och det kan ses, till exempel, som en minskning av sjukfrånvaro, påminde Kakkuri. 

– Vi vill vara lyckliga på arbetsplatsen och uppleva en psykologisk känsla av trygghet, att vi tillhör en grupp och får vara oss själva, säger Wallin.  

– Bristen på kompetens kommer bara att öka de kommande tio åren. Det är viktigt för oss att tänka på hur vi erbjuder anställda möjligheter till påverkan och utveckling. Anställda har ett behov av att göra gott, och det kan vi erbjuda här i Österbotten, Einola påminde. 

 



‹ Gå till "Nyheter"

FREYR har lämnat in miljökonsekvensbedömningsprogrammet för den planerade battericellsanläggningen

27.01.2022 | Nyheter
FREYR Batterys cellfabriksberedning är Finlands första stora cellprojekt, och vi är mycket glada över att förberedelserna har kommit fram till detta stadium.
Läs mera

Stadslogistik som föremål för studie i Jaakko Hakalas avhandling

27.01.2022 | Nyheter
Ingenjör Jaakko Hakalas avhandling inom examensprogrammet för logistik, Framtiden för stadslogistik och eltrafik i Vasa, slutfördes i slutet av 2021. Hakala, född i Vasa, studerade vid Satakunta yrkeshögskola och fokuserade sin forskning på att utforska de framtida möjligheterna för stadslogistik och eltrafik i Vasa.
Läs mera

Senaste information angående coronaläget för företagen

27.01.2022 | Nyheter
På den här sidan sammanställer vi nyttig information gällande coronaläget ur företagens synvinkel. Vi uppdaterar sidan kontinuerligt.
Läs mera

Då företaget växer och den första arbetstagaren ska anställas

26.01.2022 | Nyheter
Att anställa den första arbetstagaren är ett nästan lika stort steg för företagaren som att starta själva företaget. Därför känns det ofta skrämmande och anställningsbeslutet övervägs noggrant och ur många synvinklar. Som sig bör!
Läs mera

Små och medelstora företags roll i den framtida globala vätgasekonomins ekosystem

20.01.2022 | Nyheter
Future Cleantech Solutions projektet har genomfört en analys av hur regionens små och medelstora företag kan bli en del av den förväntade vätgasekonomin i framtiden.
Läs mera

Berättelser ur verkliga livet i 30 år - historiens vingslag och nya vindar i Startias kanaler

19.01.2022 | Nyheter
Startia har erbjudit nyföretagstjänster i Vasaregionen redan i 30 år. Större festligheter planeras till tidpunkten kring Startias verkliga födelsedag och den nationella Företagardagen i september, men tanken är att jubileet uppmärksammas under hela 2022 i våra sociala mediekanaler.
Läs mera

En av Europas första anodmaterialfabriker inom batteriindustrin planeras i Vasa

11.01.2022 | Nyheter
Finska Grafintec Oy och indiska Epsilon Advances Materials har gjort en tomtreservering på GigaVasa-området och ingått ett intentionsavtal (Memorandum of Understanding) med Vasa stad om att bygga en batterianodmaterialfabrik i Vasa.
Läs mera

Antalet kunder ökade betydligt före Startias 30-årsjubileumsår

10.01.2022 | Nyheter
Startia firar sitt 30-årsjubileumsår i 2022. Nyföretagscentrumet, som grundades 1992 och blev en del av Vasaregionens Utveckling Ab VASEKs verksamhet 2008, har träffat över 10 300 blivande företagare och har hjälpt och stött skapandet av mer än 4 500 nya företag i Vasaregionen.
Läs mera