Sättet att förflytta sig förändrar vi tillsammans – det hänger inte bara på att någon borde

MoveIT-projektets projektchef Anna Måtts-Fransén

I ett strategiseminarium arrangerat av projektet MoveIT den 21 november, diskuterades konkreta saker livligt, dvs. på vilka sätt man kan komma närmare en situation där koldioxidsnåla transporttjänster på riktigt skulle stå till buds i Vasaregionen.

Heli Siirilä, projektchef vid Vasa universitet, presenterade först en analys av nuläget som sammanfattade målen för trafiken i Vasaregionen.

– Trafiken i allmänhet förändras på många sätt, men det är glädjande att se att människor ändå är beredda att använda kollektivtrafik, förutsatt att priserna och servicen är på rätt nivå.

Siirilä presenterade också ett häpnadsväckande faktum; av den totalsumma som spenderas på bilismen i Vasa stannar till slut endast 17 miljoner euro kvar i den egna regionen, medan 89 miljoner euro strömmar ut ur regionen och utomlands. Heli Siiriläs presentation

Milla Talja, expert inom trafikstyrning på Mobinet (i bilden till vänster), presenterade intressanta exempel på företag som vidtagit åtgärder för att styra pendlingen i en mer hållbar riktning och vilka effekterna av åtgärderna har varit.

– Vid NTM-centralen i Nyland, som finns i Böle i Helsingfors, slutade man helt ha parkeringsplatser och ökade möjligheterna till distansarbete. På grund av bra kollektivtrafik började inte personalen promenera och cykla mer i någon nämnvärd grad, men fler började distansarbeta och använda kollektivtrafiken. Åtgärderna minskade utsläppen från pendeltrafiken med 60%.

Talja tog Valmets fabrik i Jyväskylä som ett annat exempel. Där införde man en daglig parkeringsavgift och erbjöd de anställda en personalbiljett till kollektivtrafiken.

– Utsläppen minskade med 18% och företaget sparade ungefär fem miljoner euro, eftersom det då inte behövde bygga det planerade nya parkeringshuset för de anställdas bilar.

I sin presentation räknade Talja upp på vilka olika sätt arbetsplatserna kan få sina anställda att färdas på ett mer hållbart sätt och diskuterade också varför en förändring ofta är så svår.

– Osäkerhet orsakar förändringsmotstånd, och ofta vet man inte på vilka alla olika sätt man kunde resa. Men när alternativen och valen görs synliga i vardagen, kommer förändringen att gå framåt. Det lönar sig definitivt att dra nytta av naturliga förändringsskeden, till exempel kombinera ny praxis med byte av lokaler.

Milla Taljas presentation

I paneldiskussionen, ledd av projektchef Anna Måtts-Fransén, diskuterades vikten av kommunikation i samband med förändringar och särskilt vid utvecklingen av transportservice. Vasa stads kommunikationschef Leena Forsén framhöll att alla kanaler bör utnyttjas för att informera stadsborna, och på grund av karaktären på de sociala medierna, även betald marknadsföring.

– Det behövs små morötter, till exempel tävlingar och utlottningar, för att informationen ska spridas även organiskt.

Gustaf Westerholm, webbkommunikatör på Korsholms kommun, lyfte fram betydelsen av intern kommunikation:

– Experterna utför mycket bra utvecklingsarbete för trafik och sätten att färdas på, men informationen inom organisationen kommer inte fram till dem som jobbar med kommunikation. Det lönar sig alltid att inkludera dem redan i planeringsstadiet.

Kommunikationen och informationen gav upphov till en hel del diskussion och kommentarer även från publiken, och man konstaterade generellt att det aldrig kan bli för mycket kommunikation.

Den intensiva eftermiddagen avslutades med att Heli Siirilä (i bilden nedan) berättade mera om koldioxidsnål transportservice och hur den genomförs på ett förnuftigt vis sett ur företagens, myndigheternas och individernas synvinkel.

– Och faktiskt, varenda en av oss måste vara beredd att förändras, inte bara den berömda ”någon annan", betonade Siirilä.

Siirilä presenterade MaaS (Mobility as a Service), en beredskapsnivåmätare som är avsedd för kommuner och som kan indikera eventuella utvecklingstrender. Siirilä presenterade mätaren ur Vasaregionens synvinkel och påpekade att till exempel Vasa redan har en parkeringspolicy, men att den inte stöder sambruk eller beställning av transport.

– I allmänhet är situationen den att det på arbetsplatserna finns ett resereglemente, som i princip prioriterar hållbart resande och gynnar kollektivtrafik, men ingen övervakar särskilt noggrant att reglementet efterföljs.

Enligt Siirilä står samanvändning av fordon inte till buds för alla i någon stor utsträckning. Hon lyfte fram Villmanstrand som ett exempel, där stadens bilar numera kan hyras av stadsborna utanför tjänstetid och inte bara av stadens anställda.