Infratunnel höjer boendetrivseln och ökar underhållssäkerheten

Montering och underhåll av alla rör och kablar går snabbt och enkelt inne i infratunneln. Infratunneln har betongkamrar med jämna mellanrum för förgreningar och anslutningar.

Uponor Infra Ab har tillsammans med svenska Tekniska verken i Linköping AB utvecklat en underjordisk infrastruktur i form av en tunnel i vilken alla rör och kablar för ett bostadsområde installeras. Infratunneln är patenterad i Norden och patentansökan pågår även på annat håll i Europa.

Den första referensen för infratunneln är i bruk i Vallastaden i Linköping, Sverige. Där löper ett bostadsområdes alla el- och datakablar samt vatten-, avlopps-, avfalls- och fjärrvärmerör inne i ett underjordiskt Weholite-rör som är 1,8 kilometer långt och har en innerdiameter på 2,2 meter. Infratunneln byggdes för två år sedan och redan nu har man gjort ändringsarbeten på den befintliga kommunaltekniken utan att man behövt gräva upp gatorna för den skull.

– Den mest påtagliga förbättringen i och med infratunneln, jämfört med det gamla sättet, är att det nu är mycket lättare att ändra och reparera kablar och rör utan grävande. Det går även snabbt att lokalisera och åtgärda fel inne i infratunneln, berättar Christian Vestman ansvarig för Uponor Infras projektservice.

– Inne i infratunneln är kablarna och rören skyddade såväl från markens fukt som eventuellt slitage och eventuella skador som orsakas av vibrationer, vilket ökar deras livslängd.

Svenska städer intresserade

Infratunneln lämpar sig särskilt väl för mycket tättbebyggda områden och för sådana platser där markförhållandena är utmanande. Exempelvis en hög grundvattennivå orsakar erosion kring nedgrävda rör och kablar, vilket framför allt påverkar deras skarvar. På tättbebyggda områden påverkas trafiken och den allmänna boendetrivseln när rör och kablar måste grävas fram för reparation och installation.

Inspirerade av exemplet i Vallastaden har många svenska städer visat intresse för den nya infratunneln. För närvarande överväger 12 svenska städer att bygga en infratunnel och planerna har framskridit till budgetering och åtminstone på en plats inleds byggnadsarbetet nästa år. Också några städer i södra Finland är intresserade av att installera infratunnel.

– Jämfört med att gräva ner kablar och rör på traditionellt sätt är begynnelseinvesteringen större för bygge av en infratunnel, vilket också är det största hindret för att den snabbt ska bli populärare. Å andra sidan håller en infratunnel t.o.m. i 100 år och ägaren till tunneln kan ta ut avgifter av bolag som opererar inne i tunneln, vilket gör att investeringskostnaderna inte kan jämföras direkt sinsemellan, konstaterar Vestman.

Får vi en referens till Vasa?

Design och installation av infratunneln sker på Uponor Infras enhet i Vasa och komponenter beställs från Uponors närmaste produktionsenhet, berättar Christian Vestman.

Enligt Vestman skulle det vara utmärkt om Vasa som första stad i Finland skulle bygga en infratunnel t.ex. i det nya bostadsområdet Travdalen. Bostadsområdet som specialiserar sig på nya energilösningar skulle då även vara föregångare inom kommunaltekniken. Och design och installation av infratunneln representerar vasakunnande i lika hög grad som många energilösningar gör!

– Möjligheten att bygga en infratunnel i Travdalen har diskuterats länge redan, men ett slutgiltigt beslut beror på många saker. Vi skulle önska att området fick t.ex. ett fjärrvärmenät baserat på ett lokalt lågtemperaturssystem samt energilagring i berggrunden, säger Pertti Onkalo tomtchef på Vasa stads fastighetssektor.

Travdalen är planerad för en ganska tät bebyggelse och tanken är att området ska få lösningar som baserar sig på kunnandet även hos andra företag i regionen. Detta talar även för att en infratunnel skulle förverkligas. Det slutliga beslutet påverkas även av vilken byggbudget området får.

– Uponor deltar i projektet Cleantech Kvarken där vi försöker få fram lokala innovationer som kunde användas till exempel vid byggandet av infrastruktur i städer både hos oss och annanstans. Infratunneln är ett bra exempel på en sådan innovation. Det skulle vara fint om den skulle kunna utnyttjas även här där produkten kommit till, konstaterar Mauritz Knuts projektchef på VASEK.

[contact_member,name=Mauritz Knuts,id=22,details=Name]

Cleantech Kvarken är ett projekt som genomförs i Västerbotten, Örnsköldsvik och i Vasaregionen. Syftet är att åstadkomma gränsöverskridande företagssamarbete samt export av produkter och tjänster inom energi- och miljöbranschen. Projektet får finansiering från programmet Botnia-Atlantica Interreg.

Text: Johanna Haveri
Översättning: Rainer Ahlvik
Bilder: Uponor, Johanna Haveri, Mauritz Knuts