Jani JamsaJani Jämsä, äldre lärare vid Räddningsinstitutet inleder kursdagen om brandsektionering, tätning av genomföringar och planering av brandtätning med häpnadsväckande statistik:

– I upp till 42 procent av byggnadsbränderna i Finland är det brandsektioneringen som brister. Brandmännen borde kunna lita på att de fungerar när de fattar taktiska beslut om var i byggnaden de vill stoppa branden från att sprida sig.

MauritzI ljuset av denna siffra är det mycket glädjande att på kortkursen som ordnades i samarbete mellan Mauritz Knuts som är projektchef för byggbranschen på VASEK, Vasa stads byggnadstillsyn, Korsholms byggnadstillsyn och Österbottens räddningsverk fylldes auditoriet av huvud-, konstruktions-, VVS- och specialplanerare som ville lära sig mer om ämnet.

Byggnadernas brandsektionering, när den fungerar på rätt sätt, tryggar nödutrymning, hindrar branden från att sprida sig och ger räddningsmän möjlighet att begränsa branden.

– Betydelsen underskattas alltför ofta. Man ifrågasätter om det gör någon skillnad om det finns ett hål i storlek av en tumme mellan brandsektionerna. I sjukhusbranden i Åbo undveks personskador endast tack vare personalens snabba och korrekt utförda evakuering. Brandsektioneringen borde ha gett en halv timme extra tid för evakuering men dörrlinjen höll inte och röken kom över till andra sidan redan efter två minuter. Det fanns ett hål, lika stort som ett huvud, vid kabelhyllan, berättar Jämsa och visar inspelningen från övervakningskameran.

Största risken för brandtätning enligt Jämsä är människor, användare och förvaltare av byggnaden:

– Öppna branddörrar är en stor risk. Ordentlig dörrautomatik hjälper här. Oskyddade genomföringar av rör och kablar är de värsta fienderna. Man öppnar genomföringar och drar nya sladdar genom, men tätningar glöms bort fast de från början var i ordning.

Brandtätningsplan är en special plan som görs upp av en expert. Planer som gjorts av el-, VVS-, ventilations- och konstruktionsplanerarna behövs som hjälp för att kunna se vilka behov det finns för kanaler, avlopp och kabelhyllor, och hurdana öppningar som behövs. För varje brandtätning ska man välja rätta produkter för tätning.

– Tumregeln är att bara en tredjedel av öppningen kan bestå av kabel, två tredjedelar av fyllning. På det sättet kan fyllningen vid brand, när kabeln eller sladden på grund av värmen smälter, svälla ut och fylla hela öppningen, berättar Jämsa och presenterar olika materialalternativ för deltagarna.

– Problemet är att man på byggplatserna tillämpar de här principerna. Man får egentligen inte byta ut produkter som är dokumenterade i brandtätningsplanen utan lov från planeraren. Slutdokumentationen ska skrivas och den ursprungliga planen ska uppdateras så att man korrigerar uppgifterna enligt hur planen blivit genomförd när byggnaden står färdig.

IMG 5095 yleiso

Förvaltning av byggnaden under hela livscykeln bör också tas i beaktande:

– När byggnaden renoveras byts produkter som använts i tätningar ofta ut och de nya motsvarar inte den ursprungliga planen. Det vore bra att ha alla brandtätningar dokumenterade på så sätt att i dokumentet ser man genast vem som har gjort någonting senast och hur tätningarna ska se ut.

Jämsa påpekade också att i och med att renoveringar blir allt fler, ökar behovet för tillfälliga brandtätningar:

– Om byggnaden är delvis byggplats och delvis används samtidigt, är det precis lika viktigt att se till att brandtätningarna fungerar.

 

Kursmaterial (på finska):

Vaasan rakennusvalvonta 
Palo-osastointi, läpivientitiivistys ja palokatkosuunnittelu, Jani Jämsä  
Palokatko-opas  
Palokatkotuotteiden CE-merkintä

 

Mauritz Knuts
Mauritz Knuts
Projektchef
+358 50 306 8419
Energieffektivt byggande, VTT:s ombudsman

‹ Gå till "Nyheter"