Sparf OstbergMikael Sparf och Göran Östberg är ense om att användningen av betongkross i jordbyggnadsarbeten sparar naturen. ”Man behöver inte göra ingrepp i jungfrulig natur för att tillverka krossgrus och det går även åt mindre bränsle för att krossa betong än stenmaterial.”

Projektchef Göran Östberg inledde i augusti ett projekt inom cirkulär ekonomi och började klargöra olika materialflöden. Vilken typ av avfall uppstår och vart tar det vägen? Hur kunde man återvinna materialen och använda dem på nytt?

Avfallsbetong som uppstår vid rivningsarbeten är ett material som man kunnat skapa ny användning för. I Vasaregionen är det åtminstone tre företag som tar emot betong och krossar den: Kiviaines Sundvik Ab Oy, Stormossen och Ab Sparal Oy. Betongkross uppkommer förutom på rivningsplatser även på betongstationer där restpartier som annars skulle utgöra svinn blir över från betongtillverkningen.

– Till exempel när Centrum-huset i centrala Vasa revs uppstod en stor mängd betongkross som skulle kunna användas exempelvis när man bygger cykelvägar eller varför inte även på gårdsområden till bostadshus där ytan sedan asfalteras eller beläggs med ett lager krossgrus, berättar Östberg.

Sparal2
Rivningsavfall täckt av decembersnön i väntan på krossning. Varje krossat betongparti analyseras i laboratorium innan återanvändning.

Företagare Mikael Sparf från Ab Sparal Oy är av samma åsikt:

– Materialet passar ypperligt, speciellt när man bygger gårdsplaner och vägar på industriområden. Betongkrosset har en bättre bärförmåga än krossgrus för det blir hårdare när det blir fuktigt och komprimeras. Betongkrosset kostar ungefär en tredjedel av priset för krossgrus och sparar miljön eftersom man inte behöver våldföra sig på naturen för att tillverka ny kross. Det går även åt mindre bränsle för att krossa betong än för att tillverka krossgrus. Även transportkostnaderna blir mindre om krosset kan tillverkas på rivningsplatsen och användas direkt i jordbyggnadsarbetet för nybygget.

– Användning av betongkross är en verksamhet som kräver anmälning i enlighet med förordningen om återvinning av vissa avfall i markbyggnad. Krossmaterialet måste även analyseras innan det används, för att säkerställa att inga skadliga ämnen utlakas ur betongkrosset i marken. Av varje betongparti som används, för vi cirka 2 kg till ett laboratorium och där undersöker man vilka ämnen som utlakas ur betongen och gör en bedömning av hur materialet lämpar sig på den tänkta platsen, fortsätter Sparf.

Sparal1
På Sparal Oy:s lagringsplats finns väggelement från ABB:s KT-fabrik som väntar på att bli krossade. ”En del av elementen återanvändes direkt som sådana”, berättar Sparf.

Vasa stad tänker använda betongkross i stället för krossgrus vid de gatuarbeten som utförs på Strömbergsområdet.

– I den plan som ska godkännas måste det finnas noteringar om användning av betongkross, vilket gör att detta materialalternativ måste finnas i åtanke redan i planeringsskedet. Vi kom fram till att vi ska använda betongkross för att få mera erfarenhet av det här byggnadsmaterialet. Av industrins sidoprodukter är det mest flyg- och bottenaska som utnyttjats de senaste åren, berättar Vasa stads gatuplaneringschef Siri Gröndahl och tillägger:

– Användningen av betongkross minskar användningen av krossgrus och är därför miljövänlig. Det här är även en av åtgärderna som nämns i Vasas energi- och klimatprogram. Även kostnaderna spelar stor roll vid valet av material.

Sparal3
De rivna läktarbyggnaderna från travbanan i Vasa väntar på den avslutande krossningen.

Sparal4

Östberg antar att det i något skede går på samma sätt med betongkrosset som med flygaskan, dvs. att det till och med blir brist på kross:

– Betongkross har redan nu använts till exempel vid byggandet av den nya riksvägskorsningen i Laihela. Där har man använt cirka 15 tusen ton betongkross som jordbyggnadsmaterial under cykelvägarna. Hos Sparal väntar bland annat travbanans gamla läktarbyggnad på att bli krossad och strandsilorna som ska rivas kommer småningom att ge cirka 13,5 tusen ton kross. Det fyller man ut många gårdsområden med.

Sparal4b
Göran Östberg och Mikael Sparf undersöker betongkross som är klar att användas. ”När krosset blir fuktigt och komprimeras får det en mycket bra bärförmåga. Det gör inget om det finns tegelbitar i krosset, men en dåligt genomförd rivning kan leda till att det innehåller trä eller isoleringsmaterial, så kallade flytande material, vilka gör att krosset inte blir lika starkt. Därför är det viktigt att sortera olika material på rätt sätt för återvinning redan i rivningsskedet”, berättar Sparf.

I planerna för projektet inom cirkulär ekonomi som leds av Östberg ingår även att i samarbete med företag och andra parter göra en handbok för hur byggare och entreprenörer ska gå tillväga om de vill utnyttja betongkross.

– Målet med hela projektet inom cirkulär ekonomi är att se vilka avfallsmaterial som finns och hitta ny användning för dem och sänka tröskeln för att använda dessa återvunna material. Betongavfall uppstår ofrånkomligen och det förmultnar inte, men som krossad får betongen ett nytt användningsändamål som ersätter tillverkning av nytt material.

 

Goran Ostberg vari pieninelio
Göran Östberg
projektchef
0500 366 097
Cirkulär ekonomi

 

havkraftEU 2014 2020 rgbEU EAKR SV vertical 20mm rgbliitonlogo kaksikielineni300RGB

 

 

 

‹ Gå till "Nyheter"