Vasaregionens RCP verksamhetsberättelse 2004

Ansvaret över förverkligandet och vidareutvecklingen av Vasaregionens regioncentrum-program överfördes från och med början av 2004 till ny huvudman. Ansvaret för uppgiften överfördes från Vasa stad till det nygrundade bolaget Vaasanseudun Kehitys Oy - Vasaregionens Utveckling Ab från och med 1.1.2004.

Den nya huvudmannen hade endast två anställda vid det laget: verkställande direktör Pekka Haapanen och marknadsföringsassistenten Mari Kattelus. I början av året startades åtgärds-helhet 6 som är imagesektorn: "Planeringen av regionens image-höjning, skapandet av ett varumärke". Detta skedde i praktiken så att regiontidningens första nummer "Energiska Vasaregionen" publicerades förhållandevis snabbt. Informationstidningen gavs ut i tre nummer varav den sista fick namnet VASEK FORUM. Tidningen är, liksom regionen, tvåspråkig.

AKO-koordinatorns uppgifter sköts från och med 1.3. 2004 av Jan-Erik Helenelund, som valdes till utvecklingschef. Han hade, enligt egen önskan, en tre dagars arbetsvecka fram till slutet av september. Ett annat projekt som har att göra med image påbörjades efter det att VASEKs styrelse beslöt lediganslå planerarbefattningen för idrottsakademin. Till uppgiften valdes ekonomige magister Raine Vasanoja, som själv gjort karriär som toppidrottare inom amerikansk fotboll. Hans uppgift är att skapa verksamhetsmodell och de ekonomiska förutsättningar för Vasaregionens Idrottsakademi. Projektet har framskridit mycket väl och vid årets slut blev det klart att en dylik verksamhet kan påbörjas i augusti 2005.

I Vasa finns erforderlig infrastruktur för en Idrottsakademi i och med att det finns över 11.000 högskolestuderande, då de finskspråkiga och svenskspråkiga studieplatserna räknas samman. Även yrkesutbildningsplatser på andra stadiet är en del av den behövliga infrastrukturen. Dylika studieplatser är över 5000 till antalet, båda språkgrupperna inberäknade, och då blir Vasa Idrottsakademi landets första tvåspråkiga idrottsakademi. Endast sådana studerande som redan säkrat sig om en studieplats kan söka in till Idrottsakademin. Dessutom kräver man av dem som antagits till idrottsakademin att de är på nationell toppnivå i idrottsgren. Idrottsakademins grenutbud blir förhållandevis brett; friidrott, längdskidåkning, simning, orientering, fotboll, ishockey och volleyboll. Även här finns behövlig infrastruktur i form av bra idrottsanläggningar, där bl.a. Botniahallen ger ypperliga träningsmöjligheter för många grenar. Idrottsakademins uppgift är att se till att toppidrottare framgångsrikt kan kombinera både elitidrott och studier som tryggar en framtida yrkeskarriär.

Utvecklandet av en regional näringslivspolitik är en förutsättning för annat framgångsrikt samarbete i regionen. En central åtgärd har då varit utarbetandet av en gemensam och täckande regionstrategi för Vasaregionen.

Energiklustret har förstärkts genom att energi-, metall- och elbranschens företag har sam-manställts i ett register, som är avsett att utgöra ett effektivt marknadsföringsinstrument. Registret har nyttjats bl.a. på mässor och i övrig marknadsföring.

Regioncentrumprogrammet har också deltagit i nyarrangemangen för den nedläggnings-hotade saluhallen i Vasa. Med nyarrangemangen har man kunnat trygga saluhallen som en viktigt försäljningspunkt för produkter från småskalig företagsverksamhet.

Som en del av regionens näringslivspolitik har man utarbetat ett register i www-form över verksamhetsutrymmen och tomter lämpade för företagsverksamhet. Registret innehåller lediga produktions-, kontors- och försäljningsutrymmen och tanken är att skapa ett betjäningsställe där företagare, som vill påbörja, eller utvidga redan befintlig, företagsverk-samhet i regionen, kan finna det mest lämpliga utrymmet oberoende av kommungränser inom regionen. Samma information finns på ett telefonsamtals avstånd; det är bara att ringa VASEKs företagsombudsman om man vill diskutera olika alternativ. Stommen till registret blev klar i slutet av 2004 och uppgiferna införs i början av år 2005.

Mediabranschen är som bekant en av spjutspetsbranscherna i Vasaregionen. Mediakomissionen, som år 2002 startade via regioncentrumprogrammet, har fr.o.m. 2003 fortsatt som ett ESF-finansierat projekt. År 2004 knöts ett treårigt avtal med Åbo Akademi om utveck-lingen av en sk One Stop Shop -modell. Enligt avtalet är Åbo Akademi projektets huvudman. Projektets uppgift är att koordinera digi-TV produktionens format-, test- och interaktivitetskunnande till en europeisk topprodukt, där målet är att man på ett ställe kan betjäna kunden med både studioutrymmen med toppmodern utrustning och med toppkunnande inom innehållsproduktion. Enligt avtalet är regionprogrammet en av projektets huvudfinansiärer. Andra finansiärer vid sidan om Åbo Akademi är Svenska Kulturfonden.

Regioncentrumprogrammets satsning i projektet har under det gågna året varit 35 % av helhetskostnaderna. Enligt avtalet är regioncentrumprogrammets satsning under de kommande åren högst 40 % av förverkligade kostnader, dock högst 40.000 € / år under åren 2005-2006. Målet för Vasaregionens regioncentrumprogram är att via satsningen se till att Vasa hålls kvar på europeisk toppnivå i utvecklandet av interaktiv digi-TV-produktion. Genom att uttryckligen stöda utvecklandet av ett helhetskoncept för branschen strävar vi till att skapa en attraktiv miljö för en dylik TV-produktion, med fler arbetsplatser som slutmål. MediaCity i Åbo Akademis Vasaenhet är redan nu en betydande aktör i produktionen av TV-program, då även utländska TV-produktionsbolag använder MediaCitys möjligheter och samlade kompetens. De största produktionerna kan redan nu sysselsätta ca 40 personer, varav en del är företagare som tidvis använder sitt kunnande på annat håll.

Vasaregionens regioncentrumprogram har inom utbildnings- och forskningsbranschen planenligt fungerat som en delfinansiär för Vasa högskolekonsortium. Konsortiet bildade år 2003 nio arbetsgrupper. Arbetsgruppernas arbete har under loppet av 2004 fortsatt och främst resulterat i för högskoleenheterna gemensamma kurser och andra utbildningsarrangemang. Tack vare dessa har man kunnat spara resurser, vilket möjliggjort utbildning som högskolorna enbart med egna resurser inte skulle ha klarat av. Högskolekonsortiets planerare har skapat, underhållit och uppdaterat högskolekonsortiets webbplats. Planeraren har även hjälpt till med arbetsgruppernas verksamhet.

Utvecklingsarbetet med Vasa Science Park har varit ett gemensamt projekt för regioncent-rumprogrammet och högskolekonsortiet. Projektet har verkställts genom tekn. Dr. Ilkka Raatikainens rapport där det föreslås att Vasa Science Park skall förverkligas på ett område mellan Brändö bro och Vasa universitet - strategiskt beläget mellan Vasa universitet och Åbo Akademis enhet, Academill. Projektet skulle enligt förslaget delvis förverkligas genom nybygge, efter nödvändiga ändringar i stadsplanen.

Ett avtal rörande hur Framtidsklubbens verksamhet kunde utvecklas har gjorts med utomstående huvudman, d.v.s Levón-institutet. Projektet kommer att slutföras, om än litet försenat, i början av år 2005.

När det gäller välfärdssektorn är verksamheten koncentrerad till två projekt, utarbetandet av den regionala servicestrategin och utvecklandet av anskaffningsringen. Anskaffningsringen har fortsatt sin verksamhet med Vasa stads anskaffningsenhet som huvudman. Anskaffningsringen har på frivillig bas organiserat regionens gemensamma anskaffningar. Deltagandet i gemensamma offertförfrågningar har klart ökat under år 2004. Samma trend syns vad gäller att ansluta sig till de avtal som Vasa gör. Några egentliga uppskattningar gällande inbesparingar är inte gjorda, men ett allt aktivare deltagande i verksamheten vittnar om resultat. En del av nyttan har kommit i form av tidsinbesparing för dem som annars skulle ha skött upphandlingen i enskilda kommuner. Man har även arrangerat 5 gemen-samma skolningstillfällen, varav den största var ett regionalt seminarium 3.11. om anskaffningssamarbete. 57 personer från Vasaregionens kommuner deltog i seminariet.

Det mest omfattande projektet inom välfärdsektorn, det regionala servicestrategiarbetet, har p.g.a. stora och motstridiga förväntningar krävt en grundlig förberedning. Den regionala servicestrategin omfattar enligt gjorda beslut så gott som alla kommunala funktioner. Målet är att uppskatta de samhälleliga trendernas inverkan på det kommande servicebehovet och att gemensamt utveckla och lära sig hur man använder kvalitetskriterier i en utvärdering av verksamheterna. Tidsperspektivet är fram till år 2015. I den regionala servicestrategins B-del tar man ställning till servicearrangemangen i framtiden. En utgångspunkt utgörs av regionstrategin, i vilken man satt som mål att i ökad utsträckning samarbeta då kommunerna arrangerar servicen, likväl så att samarbete bygger på respekt för den kommunala själv-bestämmanderätten. Detta kan förverkligas som en samarbetsform enligt kommunallagen, en gemensam köpservice eller genom att nyttja servicesedelsystemet.

Alla VASEKs ägarkommuner deltar i projektet. Därtill deltar även Närpes och Kristinestad i det. En offerttävlan ordnades i höst där man även gav offertgivarna möjlighet att använda sin yrkeskunskap till att föreslå en arbetsprocess och en innehållsförteckning för slutrapporten. Utvärderingskriterierna för offerten var i nämnd ordning; kvalitet, effekt, leveranssäkerhet och pris. Offerttävlan vanns av Yritystaito Oy och arbetet startades i december 2004 i samband med styrgruppens första sammanträde. Enligt tidtabellen färdigställs strategin i slutet av april 2004.

Det regionala servicestrategiarbetet upplevs som såpass viktigt att man helt och hållet strukit några andra projekt ur servicestrategins budget för året. Det beror till stor del på att projekt-plan inte fanns och att utomstående initiativtagare till projekt inte heller på begäran kunde ge projketen en sådant innehåll att det rimliga kvalitetskrav skulle ha uppfyllts.

Vasa den 27.12.2004

Vasaregionens Utveckling Ab

Pekka Haapanen            Jan-Erik Helenelund
verkställande direktör    utvecklingschef