Lycklig kedjeföretagare

Under luppen i maj Smedsby Kotipizza

Johanna Vanharanta har i över sju år verkat som Kotipizzaföretagare i Smedsby i Korsholm. De första åren var pizzerian belägen vid Smedsby torg i en mobil byggmodul som är planerad speciellt för Kotipizza och som av kunderna döptes till akvariet. I augusti i fjol bytte Kotipizza lokal och flyttade in under samma tak som nya K-supermarket Piffi.

– Det var nog litet spännande att byta affärslokal, eftersom den här lokalen är mycket större och hyran är högre än tidigare. Våra öppethållningstider förlängdes också, vilket medförde högre personalkostnader, berättar Johanna Vanharanta.

Flytten var ändå en lyckad lösning. Försäljningen har ökat och att ha gemensam ingång med butiken har också gett pizzerian helt nya kunder.

Företagare efter övervägande

Vanharanta är född i Sverige och flyttade till Vasa i slutet av 1980-talet, eftersom hennes släkt har rötterna i Österbotten. Hon fick sin första kontakt med Kotipizzakedjans verksamhet i början av 1990-talet, då hennes dåvarande man grundade en Kotipizza i Tammerfors. Hemlängtan gjorde emellertid att Vanharanta snart flyttade tillbaka till Österbotten.

Innan Vanharanta blev Kotipizzaföretagare arbetade hon i köket på Vasa tekniska läroanstalt. På somrarna då skolan var stängd arbetade Vanharanta på Smedsby Kotipizza, i dåvarande företagaren Ulla Litmanens tjänst. Då Litmanen frågade om Vanharanta ville köpa Smedsby Kotipizza svarade hon först nej. Men efter att ha räknat över företagets inkomster och utgifter beslutade hon sig för att köpa företaget av Litmanen.

Den första tiden som företagare var arbetsam för den ensamstående tvåbarnsföräldern. Till all lycka hjälpte morföräldrarna med barnpassning, så att den unga företagaren kunde arbeta långa dagar och utöka företagets kassa. Finnvera och banken trodde på affärsidén och beviljade henne lån till startkapital för grundande av företaget.

– Jag har haft tur med affärsplatsen. Jag vet att jag har kommit mycket lättare undan än många andra företagare och jag har inte behövt arbeta ihjäl mig, säger Vanharanta. – Jag har också haft bra personal, som jag alltid har kunnat lita på.

På Smedsby Kotipizza arbetar sju personer samt en deltidsanställd städare. Omsättningen på personalen har varit rätt liten, det längsta anställningsförhållandet är redan sju år och fortsätter ännu. Enligt Vanharanta beror detta främst på arbetsförhållandena och lönen. – Jag försöker behandla mina arbetstagare så som jag själv skulle vilja bli behandlad.

Nöjd med franchising-avtalet

Kotipizzakedjan är ett utmärkt exempel på franchisingföretagande, som är ett långvarigt samarbete mellan två självständiga företag och grundar sig på ett avtal. Att bli franchisingföretagare är ett strategiskt val, där företagaren förbinder sig att följa det avtalsenliga konceptet och mot separat betalning får använda kedjans varumärke samt gemensam marknadsföring och övrigt stöd.

Vanharanta är nöjd med beslutet att bli Kotipizzaföretagare och skulle utan tvekan göra likadant igen. Hon har haft en bra och lönsam affärsplats, så hon har gärna betalat de till försäljningsmängden bundna organisations- och marknadsföringsavgifterna. – De ger mig rätten att använda ett fungerande koncept, ett riksbekant varumärke och kedjans starka marknadsföringsstöd. De utbildnings-, bokförings- och löneräkningstjänster som kedjan erbjuder är också väldigt nyttiga, konstaterar Vanharanta.

Vanharanta berättar att hon också får informellt stöd av att höra till Kotipizzakedjan. De Kotipizzaföretagare som är verksamma i Österbotten träffas till exempel ofta på fritiden och utbyter erfarenheter.

Tack vare sin duktiga och pålitliga personal kan Vanharanta utan problem också vara ledig ibland. På fritiden tränar hon ofta på gym. På semestern åker hon helst utomlands, för att helt kunna släppa tankarna på vardagen. Hemma leder hon en flock som förutom den yngsta dottern består av två hundar och fyra katter. Om somrarna låter Vanharanta stressen blåsa bort på ryggen av sin 1200 kubiks Harley Davidson Sportster.

Teksti: Johanna Haveri
Kuva: Pekka Mäkynen
Översättning: Eva Berg