Servicesedeln öppnar marknader för företagare

Vasaregionens Utveckling Ab VASEK har de senaste två åren systematiskt samarbetat med kommunerna i regionen för att utvidga systemet med servicesedlar, som redan använts i Vasa, till att omfatta hela regionen. Nu bär arbetet frukt, för i höst har man tagit den regionala servicesedeln i bruk i Lillkyro, Laihela och Korsnäs. I början av 2012 kommer även andra kommuner att gå med i systemet. De första serviceproducenterna har godkänts och ansökan till serviceproducent är fortlöpande.

- Arbetet bakom den regionala servicesedeln har varit utmanande men samtidigt mycket belönande. Det som möjliggjort arbetet är finansieringen från KOKO-programmet och styrgruppen för servicesedelsarbete, där alla kommuner i Vasaregionen varit representerade, berömmer VASEKs Sari Saarikoski som har koordinerat införandet av servicesedeln.

I slutet av september inbjöd VASEK kommunernas tjänsteinnehavare och förtroendevalda, företagare inom branschen och alla som är intresserade av servicesedeln till seminariet "Förälska dig i servicesedeln" för att höra om och diskutera servicesedeln och hur den används. Närmare 70 personer deltog i seminariet.

Sari Saarikoski presenterade Vasaregionens servicesedelmodell på seminariet.

 Ett alternativt sätt att organisera service

Lagen som trädde i kraft för två år sedan ger kommunerna möjligheten att använda servicesedeln som ett alternativ att producera social- och hälsovårdstjänster som är på kommunens ansvar att ordna. Kommunen bör i sin servicestrategi definiera om den kommer att införa servicesedlar och vilka tjänster den kommer att omfatta. Kommunen eller samkommunen också godkänner serviceproducenterna av vilka de klienter som är berättigade till service kan med hjälp av servicesedeln köpa tjänster.

­- Servicesedeln ökar inte kommunens utgifter, eftersom antalet personer som använder tjänsten inte ökar när man tar servicesedeln i bruk. Servicesedeln kan endast användas av de personer som genom kommunens beslut är berättigade till att få service, poängterar vd Ismo Partanen vid Lääkäripalveluyritykset rf. Han var med i arbetsgruppen som beredde lagen om servicesedeln.

Ismo Partanen berättade om servicesedelns framtidsutsikter i sitt anförande.

Alla som är berättigade till service får välja om de tar den av kommunen eller av en av kommunen godkänd serviceproducent, alltså företag.
- Här har kommunerna nyckelpositionen, för de borde känna till sina egna tjänsters kostnadsstruktur så bra att de kan definiera servicesedelns värde så att det kommer så nära som möjligt rimliga kostnader för ordnandet av service, konstaterar Partanen.

Partanen tror starkt på att servicesedeln är ett bra alternativ när man vill bevara välfärdssamhällets hälsovårdstjänster så att de fungerar så bra som möjligt. Det är ett genuint alternativ också när kommunerna vill förkorta köer till hälsovårdstjänster. 

Positiva erfarenheter bland företagare i Jyväskylä

Företagare Merja Jalkanen från Jyväskylä anser att införandet av servicesedeln har åtminstone i Jyväskyläregionen på riktigt ökat små företagens möjligheter att producera social- och hälsovårdstjänster som kommunernas samarbetspartner.

- De servicehelheter som anskaffas genom upphandling är ofta så stora att endast stora företag kan svara på offertförfrågningarna. I systemet med servicesedlar har klienten valfrihet och kan välja den av serviceproducenterna som klienten anser vara bäst för sig själv. Här har småföretagen som ger individuell service stark ställning, försäkrar Jalkanen.

Jyväskylä har varit en föregångare vad gäller användning av servicesedeln. Stadens målsättning har varit att så effektivt och förnuftigt som möjligt producera de tjänster som ska ordnas av kommunen. Servicesedeln har varit ett mycket eftertraktat alternativ för att ordna barndagvård och serviceboende.

Servicesedeln väckte livlig diskussion på kaffepausen.

Vasaregionen tar redan följande framsteg

Införandet av den regionala servicesedeln medför nya möjligheter för företagare i regionen. Volymerna kommer att öka från de ca 300 klienter som finns idag när det i och med den regionala modellen kommer nya tjänster som kompletterar det befintliga utbudet som omfattar tillfällig och fortlöpande hemvård och anhörigvårdarnas ledigheter. Företagare som är serviceproducenter kommer att få stöd, bland annat utbildning för utveckling av eget affärskunnande genom Kipinä-programmet.  

Seminariet öppnades av Varpu Rajaniemi, regionutvecklingsdirektör vid Österbottens förbund.

Servicesedeln har fått ett entusiastiskt mottagande och det finns planer att den ska utvidgas till att omfatta munhälsovård och barndagvård, och i fortsättningen allt mer även förebyggande hälsovårdstjänster. Användningen av servicesedeln utvecklas vidare med kommunernas hemserviceledare.  

Text: VASEK och Johanna Haveri/Viestintä Oy Prowomedia
Bilder: Johanna Haveri/Viestintä Oy Prowomedia